Wednesday, September 03, 2014

Det här med politik

Jag har sett valaffischer från flera olika partier som lobbar för hårdare straff, ffa för vålds- & sexbrott. Jag har full förståelse för ett sånt "löfte", jag tror man kan vinna röster på det i dagens missnöjda samhälle, där barnpornografibrott ger böter eller högst två år i fängelse (om det inte bedöms som grovt, då kan det ge upp till sex år), vilket man för övrigt kan få om man uppsåtligen underlåter att lämna deklarationen och på så sätt "ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna" (fancypancy ord va?) Jag tycker det är orimligt att den som utsätter barn för det trauma barnporrindustrin innebär ska ha samma straffskala som den som undanhåller pengar från staten. Jag säger inte att något av det är rätt, men i det ena fallet skadas oskyldiga på vägen, traumatiseras kanske för resten av livet (som kanske inte ens blir så långt för att de inte orkar leva med sitt trauma, vem vet).

Hur eller hur, jag är inte primärt för skärpta straff men däremot för mer behandling. Jag reagerade på att Kapten Klänning kunde få villkorlig frigivning trots att han inte deltagit i några behandlingsinsatser (detta enligt kvällspressen, jag har ingen säkrare källa på det). I min värld, där vi tvångsbehandlar dagligen, så känns det självklart att om man inte deltar och tillgodogör sig behandlingen så blir man kvar... Man blir definitivt inte utsläppt tidigare! Vad är syftet med att låsa in någon en viss tid, om det bara handlar om att låsa in dem? En markering mot samhället att det man gjort är fel, visst, men sen då? Vad händer när man begår nya brott?

För jag tror att det gör något för återfallsfrekvensen, det här med behandling. Varaktig förändring måste komma inifrån såklart, men tvångsbehandling kan vara mer effektiv än ingen behandling. Så hårdare straff vinner inte min röst. Däremot om någon skulle börja resonera för mer behandlande insatser... Så att Kriminalvården gör skäl för sitt namn (obs att jag nu pratar utan någon större insikt i myndigheten och dess förfarande).

Nåt helt annat; har träffat min PT igen. Hon tvingade mig inte att göra Bulgarian split squats idag. Det har vi annars jobbat mycket med senaste veckorna. Sjuuukt jobbig övning! Jag hade ont i låren redan innan jag kom dit, så jag är tacksam att jag slapp dem idag, men passet kändes bara halvt. Som att vi glömt nånting. Utfall med kettlebells var ungefär vad låren klarade av, sen blev det mer fokus på resten av kroppen istället. Halvmaran kommer bli tuff och jag tänker mig just nu att det är en once in a lifetime experience, sen återgår jag nog till lite mer rimliga distanser och att bli snabbare på milen igen.

Jaha, nu ska jag väl gå o lägga mig. Behöver vara tidigare på jobbet imorgon, dags att sova. Siktar på att använda den halvtimmen till att flexa ut tidigare på fredag. På lördag blir det Skansen om vädret håller ihop. E tar med sig en kompis, men om någon är sugen på att följa med oss ändå så är det fritt fram att höra av sig!

No comments: