Ineffektivitet

Träningen känns inte alls vare sig lika rolig eller effektiv när alla löpband på gymmet är upptagna hela kvällen. Jag tränade ett längre pass än vad jag brukar, men jag lovar att jag inte brände lika många kalorier ändå... Jaja, det blir nog bra en dag det där också, nästa gång kanske det finns ett ledigt band? Jag hade planer på intervallträning ikväll, och det blev det ju förvisso, men på Crosstrainern istället och jag orkar inte alls hålla samma tempo på den. Precis när jag skulle gå och duscha så blev ett band dock ledigt så jag spurtade fem minuter på slutet.

För övrigt tycker jag att äckliga människor som springer 18 km i timmen och bränner lika många kalorier på den timmen som jag äter på en hel dag kan hålla sig borta, åtminstone när jag tränar! Jag känner mig så dålig! Det finns ju liksom gym och gym, på Friskis borde man inte få vara när man är mer än vardagsmotionär... :( Håll er till SATS eller nåt annat dyrt ställe med massa likasinnade istället! Sådär, lite frustration borta.

Nu ska jag planera middag för 7 personer på lördag, sen ska jag nog sova en skvätt. Ska täcka upp på avdelningen imorgon, fick en sen sjukanmälan i eftermiddags och ingen vikarie. Börjar jobba 7.15 och det finns inte utrymme för flex. Alltså inte läge att häcka här halva natten.

Jobba, äta, träna, sova...

Idag fick jag inte mycket gjort på jobbet. Sorry, Reinfeldt. Väggen mellan kontoret som jag delar med mina närmaste chefer och själva avdelningen ska få ett fönster och i morse när jag kom till jobbet (en flextimme sent) så stod två hantverkare och försökte ta sig igenom väggen. Det gick inte så där jättebra för dem, då väggen är en fd yttervägg. När jag gick hem strax efter 18 ikväll, så var de inte ens halvfärdiga med att komma igenom, så jag får försöka hitta nån annanstans att sitta imorrn... För imorrn har jag sjukt mycket att skriva.

Ja o sen var det det där med träningen också. Den går sådär bra just nu... Jag vet inte riktigt vad som hände, men jag har inte varit nöjd med resultaten på ett par veckor. Men jag kommer väl igen... Jag brukar ju göra det, till slut.

Jaha, nähä, men om man skulle sova en skvätt kanske...

Att inte äta något vettigare än vitt bröd på tre dagar visade sig (inte helt otippat) vara en dålig uppladdning för ett träningspass. Igår gick det inte alls bra, jag tvingade mig kvar på bandet bara för sakens skull men det blev mer promenad än något annat (Fast jag sprang lite lite... typ en tredjedel av tiden...)

Förutom det så var det än rätt dramatisk dag på jobbet igår, då jag blev tvungen att ringa efter ambulans när min biträdande föreståndare fick ont i ryggen, i höjd med skulderbladen. Eftersom hon har haft propp i lungan förut så tog sjuksköterskan på jobbet beslut att hon skulle in till sjukhuset men eftersom hon hade så ont att hon inte kunde röra sig var det inte läge att sätta henne i bil. Alltså blev det samtal till 112 och lite kalabalik bland ungdomarna. Dock visade det sig sen på kvällen att det inte var någon fara, varken prover eller röntgen visade några tecken på någonting allvarligare än en infektion till följd av en segdragen förkylning. Eller vad det nu var chefen sa när hon berättade. Nånting om infektion var det iaf.

Imorrn ska jag ta igen träningspasset jag inte kom iväg på i måndags, så då borde jag sova nu.

Känsliga läsare - läs nån annans blogg idag.

Let's be honest: Födelsedagen hade kunnat vara bättre! Jag åkte på någon sorts magsjuka (eller matförgiftning?) igår o spydde en sväng på kvällen. Idag har jag visserligen inte spytt mer men inte direkt mått bra heller. Har legat i soffan och tillbringat eftermiddagen med mina vänner på Wisteria Lane, samt försökt hinna med alla grattishälsningar på Facebook. Det känns härligt att ha så många vänner att man knappt hinner säga tack till dem som har skrivit innan det trillar in fler små meddelanden :) (Å andra sidan vet jag inte hur många som egentligen är vänner, 99% skulle nog inte höra av sig om det vore krångligare än FB). Jag har levt på vitt bröd och Pepsi idag, det där med tårta känns inte riktigt som min grej just nu. Tänkte stanna hemma imorgon också, men hoppas på att kunna jobba på torsdag. Egentligen skulle jag behöva gå på ett möte imorgon, men de får klara sig utan mig, det finns alltid någon annan som kan leda. Däremot har jag inte riktigt tid att missa mötet på fredag, där är jag mer beroende av mötet än tvärtom. Håller alla tummar och tår för att jag är frisk tills dess (oavsett möte eller inte, det är ju aldrig trevligt att vara sjuk...)

Tack och gonatt.

Öron

Jahaja, bakslaget kom till slut... Ni vet, mitt mönster av två bra träningspass följs av ett dåligt. Just den här vändan blev det tre bra pass innan ett halvdåligt igår. Lågt motstånd på bandet och ändå "bara" tre km (vilket väl kanske inte är fy skam när jag bara har vart igång en dryg vecka efter juluppehållet, och faktiskt bara tre pass precis innan jul). Men å andra sidan hade jag siktet inställt på ett dåligt pass och tänkte att två km skulle vara okej, sen blev det tre av bara farten. Skönt det ändå! Passade på att sitta i bastun en stund efteråt, SKÖNT det också!

Var hos doktorn idag, då det inte hjälpte med vaxlösare och det susar konstant i höger öra nu också. Det tog henne ungefär en minut att konstatera vätska bakom trumhinnorna. Lite väl oinvesterade pengar kan jag tycka, inte undra på att läkare har så bra betalt när man får betala 200 för en minuts besök! Försökte dra ut på det för att få lite mer valuta för pengarna, så jag var nog inne hos läkaren i fem minuter totalt... Det enda tips hon kunde ge mig var att hålla för näsan och blåsa ut. 25-50 gånger om dagen!! Kanske att lite nässpray skulle kunna göra det lite bättre också, sa hon. Ja men det är väl bara att sätta igång och hålla för näsan då, om jag ska hinna!

Långhelg

En helg full av playdates, ikea-lunch och träning. Och den är inte ens slut än! I torsdags låg jag på sängen mest hela dagen, pga öron-problem. Tänkte på kvällen att det var en bortslösad dag och att det bara var söndag kvar till ny jobbvecka. Insåg sekunden efter att det var hela tre dagar kvar på helgen, vilket gjorde att den bortslösade dagen kändes mycket mindre bortslösad! (Hur många gånger kan man få in ordet bortslösad i ett och samma stycke?) I fredags var jag o E på ikea, käkade lunch och shoppade med småkompisarna (som inte är så små längre, men deras syskon är desto mindre! Och E är svartsjuk, "bort den" sa hon när jag höll i en tremånaders tjej...)

Idag har vi varit hemma hos kollega C och hennes lilla flicka som blir ett år i mars. "Lilla vännen!" sa E och klappade H på huvudet... :) Efter det åkte jag o tränade. Ställde in tiden på löpbandet, tänkte att 40 minuter skulle räcka och bli över, eftersom jag är så pass otränad. Värmde upp som vanligt, en km snabb promenad. Sprang sedan drygt 4.8 km på 31:15 (4.8 tog eg 30:45, sen sprang jag 30 sek till) Sen tog den förinställda tiden på löpbandet slut. Jag som tyckte jag tog i i överkant för att tiden INTE skulle ta slut... Jag kanske är i bättre form än jag tror? Nog för att jag sprang på ett lägre motstånd än jag brukar, men det kändes också, att det inte tog emot lika mycket som vanligt. Jaja, kul var det iaf, min erfarenhet säger mig att efter två bra träningspass brukar det tredje gå riktigt dåligt. Idag var det nr 3 och jag hade ställt in mig på att orka typ 2 km eller nåt, men det gick ju riktigt bra ändå! Hade inte tiden tagit slut så hade jag sprungit de sista 200 metrarna till 5 km också.

Mitt stora mål med träningen är ju att springa milen snabbare än förra året (och helst att det inte ska vara någon utmaning att springa en mil heller...) Några delmål på vägen är ju bra att ha för att få framgångarna svart på vitt och för att ha något mer konkret i nuet att jobba mot, så det första delmålet var att orka 5 km innan januari är slut. Ett annat delmål som jag inte har satt datum på än är att springa 5 km under 30 minuter, men som det ser ut nu, 4.8 km en vecka in i januari, så kanske jag borde börja jobba på tiden direkt. Vet inte om det är möjligt att sänka tiden med två minuter på tre veckor, men kanske till sista februari? Sen som sagt, motståndet på bandet gör ju sitt också, men ändå... Ja, nu har jag mitt mål iaf! Eller två; att orka 5 km på mitt "normala" motstånd (senast 31/1) och att orka 5 km under 30 minuter (senast 28/2). Helst då på det vanliga motståndet, men i värsta fall får jag väl springa på "plattare mark" på bandet om det är det som krävs...

Nu ska jag fortsätta lida av mina öron (de har inte blivit bättre...) Sitter här och funderar på vem BK kan vara? I min värld betyder det BehandlingsKonferens och hölls varannan måndag 13-15. Nu är det ersatt av TAC, Team Around the Child. Vad det innebär vet jag inte riktigt än, arbetet drar igång den 17/1. Jag ska iaf köpa Revaxör imorrn och prova, måste ändå till Apoteket och köpa nässpray. Tack för tipset, vem du än är! (Om det inte funkar så får jag kolla upp det där med vätska bakom trumhinnorna).

Rubrik

Hade tänkt lägga in lite bilder för att illustrera mitt år, men jag insåg ganska snabbt att typ 90% av bilderna är på E och hennes årskrönika ligger ju redan ute. Så det blev inget för min del...

Träningen går bra! Åtminstone än så länge och särskilt med tanke på det långa uppehållet (drygt tre månader). Igår sprang jag 3.75 km på 25 minuter. Det är ju långt kvar till en mil och det är ju inget tempo egentligen, men det är nästan 4 km utan att gå... Ett av delmålen är 5 km under 30 minuter och då behöver jag ju uppenbarligen öka hastigheten lite, men jag är rätt nöjd ändå.

Jag är inte lika nöjd med mina öron! Jag vet inte vad som är fel, men den senaste månaden har det känts som att jag har en burk över huvudet, det är typ som lock fast det försvinner inte. Ibland är det bättre, men på det stora hela så har jag konstant lock. Idag är en riktigt jobbig dag. Jag hör typ inte ens vad jag själv säger, än mindre någon annan, samtidigt som det är jättejobbigt med höga ljud för det liksom ekar i öronen. Några förslag på diagnos? Inga problem med balansen eller andra symtom.

Så där, A & E tog en promenad i snöovädret, vissa saker måste ju handlas oavsett väder. Ska passa på att njuta av lugnet en stund, over and out!

Julträningen...

...blev det inte mycket av. 10 minuter promenad i -30 på julafton, that's about it! Och alla människor med nyårslöftet att börja träna verkade inte finnas i Uppsala just idag, det var i princip inte en kotte på gymmet. Jo, några stycken var det, kanske att hälften av alla maskiner var upptagna. Men jag trodde det skulle vara fullt så här precis i början av januari, för att sedan tunnas ut framemot mars eller så?

Hur eller hur... Pga julstress och mellandagslathet så blev alltså mitt tränings-uppehåll något längre än beräknat, vilket gjorde att jag återigen kände mig som en "nystartare" idag, för andra gången på bara några få veckor. Hur som helst, NU ÄR JAG IGÅNG IGEN! På riktigt. De tre passen jag hann med innan jul får jag väl se som någon sorts bonus. Nu är det dags för mitt nya liv version 11.1.2 :) La ribban på 2 km idag, ställde in löpbandet på 30 minuter (lägger alltid till mer än jag tror att jag klarar, ifall jag skulle råka ha en bra dag. Det var inte så att jag trodde att 2 km skulle ta en halvtimme...), värmde upp med en kilometer snabb promenad och sprang sedan 3 km som ingenting! Okej, kanske inte riktigt som ingenting, men förvånansvärt lätt åtminstone. Och alla 30 minuterna gick åt. De där tre kilometrarna gick inte jättefort, men det var åtminstone 3 km. Så det så!

Nu har jag 363 dagar på mig att avverka de sista 124 träningspassen för i år. Undrar om jag ska räkna årets lopp som pass, jag tror det får bli så... Har hur som helst anmält mig till Midnattsloppet, sen ska jag lägga till Tjejmilen, Vårruset och Blodomloppet tänkte jag. Eventuellt iForm-loppet också, beroende på när det går och hur jag jobbar. Nu ska jag spela tv-spel.