2014 i backspegeln

Det börjar dra ihop sig till årskrönikor och jag ska väl inte vara sämre. Inte heller nyårsafton blev som planerat - att A skulle jobba visste jag ju, men att båda barnen skulle somna innan 21 var desto mer otippat eftersom de sovit länge på morgnarna och knappt ens sover så dags i vanliga fall. Vet inte om det var dagens pulkatur eller all mat som knäckte dem men nu sitter jag här alldeles solokvist, som vilken vanlig onsdag som helst. Hade tänkt kolla film och spela spel med E, men hon orkade inte. Det var motvilligt hon kastade in handduken, mot att jag lovade att väcka henne till tolvslaget så hon får se fyrverkerierna åtminstone. Underhåller mig själv med lite JVM-hockey så länge. Sverige öser in mål, 5-1 mot Schweiz i detta nu.

Året som gick då. Det började tufft, med mycket terapi för att ta mig igenom vardagen som människa. Det snurrade mycket på flera håll i livet, med adhd-utredning, trassligt hemma och övrigt energidränage i form av otacksamhet och konflikter samt en känsla av att inte bli lyssnad på i olika sammanhang, så allt som allt fanns det inte mycket energi att ta av just där och då. Semestern blev nån sorts vändpunkt, då vi fick fem fina veckor ihop för att laga lilla familjen. Det blev fem veckor med sol och värme och fina människor som jag levde på under hösten, jag tog mig igenom november mycket tack vare minnena från den tiden. Just november har i alla år varit en tuff tid som de senaste åren blivit värre och med förra årets sjukskrivning färskt i minnet hade jag lite ångest inför hela kalaset redan i september. Jag har förlikat mig med att jag troligen aldrig kommer må bra just i november, men jag har bevisat för mig själv nu att jag kan överleva även när det inte känns som att jag orkar.

En sak som påverkat mig mycket under året som gått är min kusin och hennes dotter. Kusin A har alltid varit en förebild för mig, när jag var barn hade jag en hemlig dröm att bli som hon - så stark, så glad, så vacker och världsvan. Jag t.o.m. skröt om henne - min kusin som bodde i Italien i flera år. Nu står jag i nån sorts beundran igen, fascination av hur hon tar sig vidare för de yngre barnens skull. Jag älskar mina barn så att det gör ont i hjärtat och jag förstår inte hur man inte går fysiskt av på mitten när man förlorar sitt barn (även om hon visserligen beskrev att det var just så det kändes när lilla T gick bort). Tanken att något av mina barn skulle gå bort är för omöjlig att ta in. Jag har skrivit det förut, men jag skulle nog grävt ner mig totalt.

Träningen har inte gått som jag har velat under året. Knappt gått alls, skulle jag säga. Många uteblivna pass och missade mål. Men jag väljer att se det positivt, det kan bara bli bättre härifrån! Nästa år ska jag bli snabbare på milen igen, men jag tänker inte jaga kilometer på samma sätt som jag gjorde förra året och jag tänker kombinera mer med styrketräning.

Avslutar det här året och går in i 2015 med nya förhoppningar och en önskan om en ljusare framtid.

Jullov

Det blev sovmorgon i morse också, till 10 över 10. Seriöst, vad är det med mina barn?! Nog för att de kom i säng sent igår, efter att båda somnade på vägen hem från ma o pa. Men 10? Tog med dem till IKEA för lunch samt att se ut en ny matta till E's nya rum, hon har tröttnat på bilmattan hon fick när hon var 2 så den får lillebror ta över nu. Det känns helt sjukt att vi flyttar om mindre än tre veckor. 7.5 år på ett ställe skapar ändå minnen. Första morgonen i nya lägenheten blir på min födelsedag. E sa vid middagen att hon planerade att överraska mig med frukost på sängen, det kunde hon kosta på sig att berätta eftersom jag ändå alltid glömmer bort allting...

Ser en tv-reklam flimra förbi i ögonvrån. Nån form av naturläkemedel verkar det vara, marknadsförs med orden "antistress" och "snabb frid". Vi har inte tid att ta det lugnt för att få frid, så vi ska ha ett PILLER för det! Är det livskvalitet?

Nyårsafton närmar sig med stormsteg. A jobbar så det blir familjemiddag och sen filmkväll med barnen när han åkt till jobbet. E röstade på Hitta Nemo, så den ska jag försöka få tag på imorgon. Bokstavligt talat Hitta Nemo alltså. Imorgon blir det shopping med lilla mamma och barnen. Min syster har varken samma storlek eller klädsmak, så jag får investera i mina Filippa-jeans själv ;) På torsdag planerar jag för dubbla biobesök - först Alfons med barnen och sen Micke & Veronica med fina JoA. Helt enkelt mommy time all the way, fast på olika sätt.

Hypokondrikern

De senaste dagarna har jag hunnit ha både influensa, kikhosta och lunginflammation. Vad annat skulle det kunna vara som gör att jag hostar som en liten tok? Jag väcker både mig själv o familjen (väl valda delar av den åtminstone). Ingen feber dock, så mest troligt är att det rör sig om en helt vanlig förkylning. Hade planerat att komma igång med lite löpning nu på jullovet, när jag kan vara ute i dagsljuset o kuta, men det verkar inte bli mycket av just den saken. Myser med lite för mycket film med barnen istället. Blixten McQueen, Frost och Chuggington går varma. När jag sa till E igår att jag o A skulle kolla film på kvällen sa hon "Du kan få titta på Duchess och kattungarna mamma!" Aristocats kom i julklapp från kusinerna... Det blev Ciderhusreglerna istället. Jag hade inte sett den förr, hade fått för mig att den var ganska trist, men den var långt över förväntan. Bra, livet är för kort för dåliga filmer.

A väckte S vid 10.30 i förmiddags, själv vaknade jag några minuter innan och trodde det var ett skämt. Det var det inte och jag är trött därefter nu. Inte alls alltså. Blir bra imorgon, när S med största sannolikhet inte sover till 10.30 och när vi har places to be och tider att passa.

Jul, jul, strålande jul - eller Historien om julen som inte verkade bli av...

Man kan väl milt uttryckt säga att julen inte blev som vi hade planerat i år! Den höggravida svägerskan (beräknad 9/1) kom hit igår med sin sambo - och ett gäng värkar. De hann vara här ca 3 timmar innan vi skjutsade hem dem igen efter Kalle, släppte av dem hemma hos sig vid 17. Senare på kvällen fick vi veta att barnens kusin behagat titta ut runt halv 8-snåret. Vi som hade planerat att hänga med dem ända till annandagen... Julklappsutdelningen och maten fick vi klara av själva, "bara" jag, A och barnen. Det kändes tomt på nåt vis, det hör liksom julen till att vara fler än bara vi. Men det gick såklart bra ändå! Barnen fick massor av presenter och jag fick inte en enda eftersom vi kommit överens om att vänta med dem tills vi flyttat. Allt för att behöva flytta så lite som möjligt.

Idag hann A och barnen gå ut och åka pulka en liten stund, men kom in rätt snabbt för att det var för kallt. Själv har jag gått omkring med hosta och huvudvärk hela dagen (egentligen ända sen igår). E passade på att ta över magsjukan som S nyss återhämtat sig från, så hon däckade rätt tidigt. Får således se om det planerade julfirandet på söndag blir av eller inte, det kanske inte blir nån ordentlig jul alls i år för vår del? S vägrar sova efter att ha sovit middag alldeles för länge och alldeles för sent.

Nu ska jag avrunda kvällen med en alvedon. På återhörande!

Jösses Amalia

Det blev visst jul i år igen. Eller vad vet jag, det är ju en natt kvar. Men allt är i sin ordning åtminstone. Köttbullarna klara, revbensspjällen i marinad över natten, skinkan ska bara griljeras imorgon. Det enda som är någorlunda jobbigt som är kvar att göra är grönkålspajen med getost och valnötter. Resten sköter liksom sig självt när det bara ska värmas och plockas fram. Ser fram emot några dagar med höggravida svägerskan och hennes sambo, sen på söndag blir det en tur till mamma o pappa för att fira med mina syskon. Kartongerna hopar sig här hemma men granen lyser som den ska i hörnet och E har varit noga med att lägga dit julklappar till hela familjen < 3

Nu tar jag jullov några dagar. Önskar er alla en riktigt fridfull jul så hörs vi framöver!

Story of my life

Panaballiko

Jag slapp ta beslutet själv. Just nu känns det känns det skönt, även om jag också är lite kluvet besviken på utgången av det hela. Det handlade om ett jobb jag sökt, som jag ville ha men samtidigt som jag inte vill lämna mitt nuvarande. Så ja, det var rätt skönt att jobbet gick till någon annan. Det hade varit jobbigt att behöva bestämma själv om jag skulle tacka ja eller nej om jag blivit erbjuden tjänsten, men nu löste det sig av sig självt. Har haft rejäl separationsångest i veckan, för att jag inte vill lämna mina nuvarande kollegor. Samtidigt är det ju alltid tråkigt att inte vara attraktiv. Tjänsten är på utredningsavdelningen på mitt nuvarande jobb och gick till en f.d. kollega som haft den tidigare och som nu sökt sig tillbaka, så det var ju inte som att det gick till vem som helst och hade inte hon sökt hade jag fått den, det är jag övertygad om.

Har ägnat även denna dag åt att torka spyor och tvätta. Julstressen har övergått i julpanik, vet inte alls när vi ska hinna handla julmaten eftersom A jobbar hela helgen. Min förhoppning står just nu till att ingen spyr mer, för i så fall kan vi komma iväg en sväng på söndag efter lunch när det gått 48 timmar.

Sprang för övrigt på en sån här när jag var ute i ett helt annat ärende häromdagen. Tänkte att den skulle passa bra i mitt marockanska vardagsrum, vad tror ni om det?

(Det är alltså en matta om det inte syns). Skulle kunna utgöra en bra födelsedagspresent...

Nu ska jag se klart Terminator 2, sen hoppas jag att S inte vaknar 03.22 med orden "Jag gå upp!" som han gjorde i natt. Även om han la sig efter lite Panodil och somnade om. Tyckte ungen kändes sval på em, jämfört med natten. Kollade tempen - då låg den på 40. Jag hoppas att han kändes varmare i natt för att han legat under täcket och inte för att han hade högre feber! Han har sovit till och från mest hela dagen och var lagom enkel att få i säng på kvällskvisten, så en sovmorgon i morgon bitti är inte helt orimligt att förvänta sig.

Efter omständigheterna

Har överlevt dagen tack vare denna och Blixten McQueen. Nu sover en o den andra åker pulka, ni får gissa vem som gör vad. Jag dricker iaf kaffe.

Det var den helgen

Det finns olika saker att ägna sig åt kl. 03.35. Att duscha barn, byta lakan, köra tvättmaskin, ringa dagis, sms:a chefen samt ställa in helgplanerna hör som tur är inte till vanligheterna. Nu ska jag bara göra en vabanmälan hos FK också så kan jag sova sedan, medan A och två klarvakna barn kollar Blixten McQueen. Superviktigt fårabsolutintemissa-möte 8.40, sen vabbar jag resten av veckan.

Elefanten i rummet

Har ni träffat den nån gång? Den där stora grejen som alla känner till men ingen kan prata om? Jag har träffat den två dagar i rad nu, när Person R vet något som Person J undrar över, men inte kan eller får berätta det. Jag vet att J kommer få reda på det i morgon, men det har känts uppenbart de här dagarna att R och J inte riktigt kan prata med varandra som vanligt, för att båda vet att R vet och J inte vet och R kan inte säga nåt. Som en stor, osynlig elefant som ingen kan prata om.

Kvällen avslutades med julbord, trevligt och gott. Nu stupar jag i säng o laddar för torsdag.

Dagens andra

Tänker gör jag ju en hel del emellanåt. Det är varierande grad av djup i tankarna. Dagens konferens blev mest snurrig av andra tankar, men de delar jag hörde levde inte riktigt upp till mina förväntningar heller. Tyvärr, förutsättningarna var bra men tiden knapp. Som så ofta. Lite rörigt, många obesvarade "Men hur?!". Men GD (som alltså står för generaldirektören och inte någon kollegas initialer) såg imponerad ut när jag föreslog en sån enkel sak som gemensamt ansvar i team istället för på enskilda personer. Jag har sagt i alla år om hockeyn att man inte kan bygga ett lag på en stjärna, utan alla måste ha en roll. Samma sak gäller i alla organisationer. Förväntar du dig att en person ansvarar för ett område (eller moduler, som de benämndes idag) så faller ju allt när den personen blir föräldraledig, sjukskriven eller bara byter jobb. Om man däremot har ett gäng behandlingsassistenter med gemensamt ansvar för ett antal moduler... Det tyckte herr GD var en så bra idé att han sen nämnde den inför alla närvarande :-)

Dagens andra tankar rör mest vad som driver folk till att ljuga. Oavsett vem man har ljugit för så har det uppgetts olika uppgifter i ett ärende och jag förstår inte varför. Lögner tenderar ju att komma fram förr eller senare ändå, men om man nu ändå ska ljuga, varför inte göra det fullt ut? Eller så har det uppstått nån form av missförstånd nånstans och sånt kan ju hända, men faktum är att jag och en annan person har fått fundamentalt olika uppgifter från en tredje i samma fråga. Och vilken version som utgör sanningen kan avgöra framtiden för fler än en, vilket gör det hela så mycket mer frustrerande, att inte veta vad som är vad. Är x+y 2 eller 7? För det kan omöjligt vara båda.

Nu ska jag sluta tänka  och gå och måla naglarna istället. I morgon blir det julbord med jobbet.

Skulle det inte

vara skönt att slippa ta vissa beslut själv ibland? Som t.ex. just nu? Jag har snurrat igång nåt stort o vet inte om jag är redo att slutföra det. Då vore det enklare om nån annan stoppade karusellen o sa "Så här blir det, punkt". But I guess I have to see this one through.

På väg mot heldagskonferens i stan, lyxigt! Peppad på ämnet också, påverkanstid dygnet runt.

Och finväder har vi ju också fått!

Ett eget midnattslopp

Drömde att jag var ute och sprang i natt. Det var en härlig känsla att "flyga" fram mellan träden i en solig höstskog. Fick sällskap av en viss JJ i spåret också, som dock sprang betydligt längre (och egentligen snabbare, men det märktes ju inte av i drömmen). Fick kritik av denna JJ för att jag "vickade så löjligt på rumpan när jag bromsade in". You know who you are och jag vickar hur mycket jag vill ;) Hur som helst, klockan stannade i denna dröm på 2.54 km - på TJUGOÅTTA MINUTER. Katastrof!! Hade god lust att ge mig ut en sväng idag för att överbevisa mig själv, men jag har inte sprungit sen Lidingö så jag vet inte hur mycket överbevisning det skulle bli tal om... Dessutom har jag haft ont i halsen :-( Som vanligt börjar det kännas bättre framåt kvällen, så vi får väl se vad som händer i morgon dag. Skulle gissa att det kommer tillbaka imorrn bitti.

Förutom det har det varit en bra dag, med snöpremiär. Tog med mig barnen ut på promenad på eftermiddan, som kalvar på grönbete.

Nu säger jag god kväll!

Fredagsmys

Ni ska inte tro att jag slutar surfa på Hemnet för att vi har köpt lägenhet. Nu letar jag inredningsinspiration (på Pinterest också för den delen). Kollar framförallt sovrum och vardagsrum, de ska bli mysiga. Jag vet hur jag skulle vilja ha vardagsrummet, men hittar inget bra ord för det. Men jag tänker mycket Indiska, Marocko, stora kuddar, varmt ljus, lite plommon/vinröda/bruna toner. Kommer inte tapetsera om med mörka tapeter, men textilier kommer man långt med. Och på sikt kanske en fondvägg, vi får se. Och vi får väl se vad det blir av mina planer, med en massa möbler i björk. Kanske dags att byta soffbordet? Skulle kunna tänka mig ett ganska massivt i nåt mörkare trä.

Kollade sovrumsinspiration på Hemnet. Det verkar trendigt att ställa sängen mitt i rummet, helst lite på tvären. De här bilderna plockade jag hem just ikväll:

Kakelvägg i sovrummet känner jag väl är sådär, lite väl sterilt. Och en sak är säker: Ställer vi sängen sådär långt ut från väggen kommer vi varken in i garderoben eller i sovrummet. Så just de här bilderna gav mig inte så mycket mer än ett blogginlägg.

Jag tror för övrigt jag har nämnt det här förut, men en sån här kan man köpa i inflyttningspresent om man vill. Särskilt som vår nuvarande sjunger på sista versen. Men inflyttningspresenter gör sig bäst efter jul, så vi inte behöver flytta mer än nödvändigt ;)

Nu ska jag inspirera vidare. Ha en trevlig helg!

En helt annan grej

Alltså selfie-pinnen måste ju vara årets mest onödiga grej! Eller möjligen årets fjortisjulklapp. Kom igen... "Åh vad roligt vi har, det här vill jag spara lite spontant i min telefon. Vänta så ska jag bara plocka fram min lilla pinne och sätta fast telefonen på den först... sådär ja, nu kan vi ta en bild på oss själv, duck face!"

Alla får ju tycka vad de vill om selfie-pinnen, men jag är inte övertygad och kommer inte önska mig någon.

Easy peasy

Jag ska dela med mig av ett recept. Jag vet inte om fudge eller tryffel ligger närmast för att beskriva men jag tror Pioneer Woman kallade den fudge.

Hacka ca 7 dl blockchoklad (chokladknappar funkar också, tre påsar isf). Lägg i en skål, gärna glas
Häll över en burk (ca 4 dl) kondenserad mjölk
Smält över vattenbad.
Bred ut smeten i en form stor som en halv långpanna ungefär.

(Täck botten av formen med folie och bakplåtspapper först, så blir det lätt att ta ut chokladen sen) Strö över hackade polkagrisar.
Låt stå kallt ett par timmar för att stelna
Klart!

Hur enkelt som helst och gott också! Perfekta till julen tänker jag mig. Man behöver inte så mycket så skär i små bitar.

Måndag de luxe

Ibland får jag såna smarta infall, upplägg till lite djupare bloggposter. Men sen glömmer jag bort dem lika snabbt igen. För det mesta känner jag mig åtminstone medelsmart, men när det gäller att komma ihåg saker så är jag ett hopplöst fall. Bara en sån sak som att nåt av barnen sagt att de behöver gå på toa och jag säger "Vi betalar färdigt i den här affären först" - sen går jag ändå direkt till bilen utan att passera toan. Eller som sagt när jag kommer på smarta grejer att skriva här - innan jag hinner få dem på pränt så är de i en annan galax. Jaja, ni får väl stå ut med mina ytliga, ointelligenta vardagsposter istället.

Småkaos på jobbet idag, när en kollega var föräldraledig, två biträdande föreståndare var på semester resp. magsjuk, chefen var på utbildning (om än tillgänglig på telefon), en av kvällspersonalen ringde sig sjuk och timvikarierna var antingen upptagna på andra jobb eller sjuka (förutom en, som mest bara tackade nej). Där försvann min förmiddag i telefon för att jaga folk till kvällen. Till slut fick jag in en av A's kollegor på övertid, men jösses vilken tid och energi det tog!

Lyxade till min tisdagsfrukostsmoothie med lite överbliven vaniljyoghurt från helgen, i tron att det inte fanns någon vanlig. Några minuter senare plockade jag fram naturell turkisk från ett bortglömt hörn av kylen. Vi fick hem vår matkasse (mer av en matkartong) idag, när den är inpackad får man vara på sin vakt för att inte allt ska ramla ut igen när man öppnar dörren. Kom på att det var därför vi slutade prenumerera på Linas för tre år sen. Nåväl, nu har vi bestämt att ha kasse den här veckan o nästa, för att ha ett moment mindre att tänka på i jul- och flyttstöket. Om rörigt är normaltillstånd här (vilket alla som känner oss någorlunda kan intyga) så ser det mest ut som nån har slängt in en handgranat och gått igen nu. Hur som helst, det jag skulle komma fram till var att fråga om någon har några bra smoothierecept som är snabba, enkla och goda? Just nu så är det hallon, banan, kvarg och färsk, riven ingefära som är grejen här hemma och jag är barnsligt förtjust i just hallonsmoothie, men lite omväxling har väl aldrig dödat någon. Jag fick hem en ananas i matkartongen, om inte receptet innehåller hela så ska jag testa att ha i det nån dag framöver.

Nu ska jag packa kvällens kartong. Tror jag ger mig på lite sommarskor och -jackor, dem lär vi ju verkligen inte behöva den närmaste månaden.

Köpte förresten sånt här i helgen. Bröd alltså. Med mycket mindre kolhydrater, bara 12%. Såg framför mig en träbit med kalkon på när PT:n började prata om det, men det var saftigt över förväntan och mycket godare än jag hade trott! Rekommenderas om man vill tänka på kolhydrater. Inte jättebilligt, men inte snordyrt heller (tror jag gav ca 35:- för den här limpan).

Sjukstuga

A kom hem från jobbet i måndags och tog med sig en rejäl förkylning. Det verkar inte bättre än att den smittat. Jag gick o la mig samtidigt som barnen igår och 14 timmar senare funderar jag på att ta mig ur sängen. Resten av familjen är uppe redan, men barnen sov till kvart över 8 så klaga borde vi ju knappast. En av lärarna på jobbet berättade häromdagen att hans son vaknar 5, e v e r y s i n g l e d a y. Så 8+ känns lyxigt.

Ska masa mig upp o göra en smoothie, se om jag kan mota förkylningen i grind med vitaminer o ingefära. Julbord med tjejerna ikväll, hoppas slippa ställa in...

Selfies

Det här med selfies är ju himla trendigt nuförtiden. Alltså att ta (och gärna publicera) bilder på sig själv. Jag var lite före; hittade de här i en låda nu när jag röjde ikväll. Tagna med vanlig kamera och framkallade i butik, medan jag fortfarande bodde hos ma o pa. Det är drygt 13 år sen jag flyttade. Antar att jag är runt 19 på bilderna.

Spärrat konto

Det är spännande när man får mail om att ”Ditt OKQ8-konto är spärrat” utifrån att någon försökt ta sig in på kontot från Nicaragua. Jättebra att de spärrar pga. ovanlig aktivitet, men jag har aldrig haft något konto hos OKQ8, så jag vet inte riktigt varför jag får mailet? Kan det vara så att de helt enkelt vill att jag ska klicka på den där länken ”för att komma till deras säkra servrar”? HAH! Jag är inte så lättlurad.

Hade varit betydligt trevligare om jag hade fått mailet som min PT nämnde, om att gymmet ska lägga ner efter nyår. Nu hade jag ju ändå planerat att byta i och med flytten, men tycker att sådan information bör gå ut till dem som tränar där ändå.

I övrigt en på alla sätt trevlig dag på jobbet. Möten mest hela dagen, med trevligt sällskap och roliga nyheter dessemellan. Mer om det en annan dag.

T minus 45 days

Om man packar lite i taget så känns det rimligtvis inte lika jobbigt. Ett par lådor till ikväll. Stackars E talade om för oss igår att hon minsann INTE tänker flytta från den här fina lägenheten. Fin är ju en sanning med modifikation, men det framgick iaf att hon inte riktigt trivs med tanken. I morse så fick jag höra att "det finns inte på VÄRLDSKARTAN att jag flyttar härifrån!" Det är skönt när ens egna uttryck kommer tillbaka med full kraft i ansiktet på en :) Vi pratar om att det är okej att tycka så, att det kan vara lite läskigt och jobbigt och tråkigt att lämna kompisarna, men att de kan vara kompisar och hälsa på ändå. Det är många tankar och känslor i den där späda lilla kroppen just nu, det är tydligt. Berättade det för personalen i morse också, så att de kan hantera eventuella känslourladdningar (som ju kommer med jämna mellanrum ändå i den här åldern, Lilla Tonåren...)

Jag lovar att inte lägga ut bilder på hur högen växer varje dag, men ni får en till... 16/1 är det tänkt att första flyttlasset ska gå, 17/1 är planen att allt ska vara borta härifrån.