Friday, February 28, 2014

Hatbrev

Ja det här med hatbrev* är ju tydligen väldigt subjektivt. Jag lägger ut det här så får var och en bilda sig sin egen uppfattning.

Hej!

Jag har länge försökt att inte lägga mig i dina ibland irrelevanta kommentarer på Jessicas blogg. Blundade för dina insinuationer om otrohet också. Nu är dock gränsen nådd. Ditt inlägg på Jessicas blogg i tisdags är både oförskämt och kränkande.

Att du inte tycker om Jessica har du ju talat om tidigare. Som förälder anser jag att både du och jag har en SKYLDIGHET att både ACCEPTERA och RESPEKTERA
våra barns val av livskamrat. Du kritiserar inte bara Jessica med din kommentar utan även A i och med att du även här insinuerar att han inte FÅR träffa dig. Han är väl inte omyndigförklarad, utan har sin fulla rätt att välja vem han vill träffa och när. 

Kanske är det så att Axel har tagit Matt 19:5 på allvar. Där står det som du kanske vet "En man ska överge sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru"
En sak vet jag med säkerhet och det är att om min mamma skrikit åt min man att "hon aldrig vill se honom mer" (som du gjorde åt Jessica julafton 2012 inför ögonen på ditt 3-åriga barnbarn) hade jag valt bort kontakten med min mamma eftersom jag valt att leva med min man.

I Luk6:27 står det "Älska era ovänner". Om du nu inte kan vara vän med Jessica, kan du ju försöka leva efter Bibelns ord åtminstone.

Efter vad du säger är du en Jesu efterföljare.  Du har gett sken av att du är heligare än de flesta, men tyvärr måste jag säga att glorian halkat rejält på sned efter dina kommentarer. 

Såg att Jessica plockat bort ett inlägg från dig på sin blogg idag, men att du ångrat det efteråt. Det hedrar dig. Lite sent påtänkt dock kanske. Chansen att A och barnen ska VILJA träffa dig blir förmodligen betydligt större om du inte gång på gång kränker både honom och Jessica.

Som vuxen borde du kunna behärska dig. Om inte vill jag uppmuntra dig att söka hjälp för det är definitivt inget friskt beteende.

Hälsningar

Det här skickades alltså som respons på en kommentar om att jag inte har något hjärta. Även om kommentaren är bortplockad nu så vet ni lika väl som jag att den funnits där. Vem som hatar mest lägger jag ingen värdering i. Jag vet dock att det finns folk som pratat bakom min rygg i flera år men inte vågar stå för det eftersom vi tydligen ska tycka om varandra helt plötsligt när det passar. Det här är en brevväxling från sommaren 2011, mellan min mamma och en viss person. Det är upp till var och en att gissa vem. Jag tänker inte ta några beskyllningar kring att jag lägger ut konversationen här, då den inte är sekretessbelagd och då den dessutom i allra högsta grad rör mig (så även om den skulle vara sekretessbelagd så äger jag min egen sekretess och gör vad jag vill med den). Som bakgrund så skickades det första mailet till min mamma efter att min man lagt upp en bild på mig på Facebook;
 

Jag vet inte vad som hänt med min son, men någon svärdotter som räcker ut tungan till mig, det vill jag inte ha obildat och utan all stil. jag vill bara ha det Gud anser att jag ska ha och Gud är kärlek, han skulle alrig betee sig så, det håller du säkert med om. 

Jag har aldrig varit med om att min dotter har räckt ut tungat åt nån om inte någon har kränkt hennes integritet rejält. Men eftersom som hon är myndig så får du ta den diskussionen med henne, det är inget jag lägger mig i. Jag tar bara ansvar för mina egna handlingar 

Det gåller ju inte bara mig, du ser ju kortet och jag tror det är Axel som satt in det på facebook, men det känns inte riktigt, tycker jag. Men var och en får ju ansvara för sina handlingar, det har inget med mig att göra i ala fall. 

 Jag vet helt ärligt inte vem som är mest obildad och utan stil, jag som räcker ut tungan åt en kamera i en helt annan del av landet eller personen som tar det personligt och skriver bakom min rygg och söker nån sorts medhåll hos min egen mamma. Nu vill jag be alla ovälkomna kommentarer att försvinna ur mitt liv och min blogg. Och min mail för den delen. Jag har fullt upp att orka med mitt eget liv just nu, så tack och hej.

* Om det nu skulle vara så att kommentarsförfattaren väljer att plocka bort sin kommentar så stod det så här: "Som sagt läser dina inlägg ibland, jag kan inte förstå att dessa ord kommer från dig, du kan ju inte själv förlåta, som julen 2012, när jag bad dig förlåta mig genast, efter vad som hände. Dessutom skrev jag ett brev till dig för att lösa konflikten, som du helt enkelt struntar i. Sen skickar din mamma hatbrev till mig, där hon anklagar mig för diverse ting. Hon känner ju inte mig alls?"

Thursday, February 27, 2014

Energidränage

Ibland undrar jag vad som gör att en del människor verkligen inte verkar kunna ta till sig av  n å g o n t i n g  som sägs till dem. Vuxna människor, som liksom bara låter exakt allt rinna av, som vatten på en inoljad gås. Jag menar inte bara allt negativt utan exakt allt, även sånt som är tänkt som feedback och som man liksom hoppas att personen i fråga kan bemöta med "Ja det blev ju lite tokigt, jag ska tänka på det till nästa gång" eller åtminstone "Förlåt, det var inte meningen". Finns en och annan sån i livet och jag  f ö r s t å r  inte varför eller ens hur man väljer att stänga av andra människor på det sättet. Vill man inte lära sig nånting om sig själv och fortsätta utvecklas? Kan andra människor verkligen vara så hotfulla? Jag kan förstå omogna tonåringar och människor med någon typ av personlighetsstörning, säg schizofreni, men friska, vuxna människor som går i försvar och vägrar ens se att det skulle kunna finnas substans i det som sägs. Jag blir helt matt. Och det är det sista jag behöver just nu.

Tips på hur man kan nå dem mottages tacksamt å det snaraste!

Tuesday, February 25, 2014

Årets första förkylning

Jamen lite halsont är ju inte helt fel! Om vi skulle dra på lite nästäppa och huvudvärk på det här också så kan det nog bli en riktigt trevlig kväll. Hade tänkt träna imorgon bitti men det blir inte så som det verkar just nu. Siktar på Strepsil, Alvedon och varmt te ikväll och hoppas på att det försvinner till torsdag åtminstone. Är ensam med barnen i helgen, dessutom planeringsdag på dagis på fredag, så nån vila lär det inte bli tal om. Planerar lite utflykter för att hålla oss flytande. Om jag orkar. Problemet är ju att om jag inte orkar ta mig ut så är jag så pass dålig att jag inte orkar ta hand om barnen hemma heller och då är det nästan ännu jobbigare att vara hemma… Vill helst inte be A vabba, men vi får se hur det går. Planen är Leos lekland, mata fåglar och eventuellt hälsa på en fin vän om hon orkar ha oss.

Nu ska jag iaf plocka ihop mig o åka o hämta ungarna på dagis, A är hos doktorn. Undrar om det finns nåt att laga till middag hemma? Har inte handlat på evigheter känns det som. Såg en burk krossade tomater i skafferiet igår, förhoppningsvis finns det lite köttfärs i frysen och pasta vet jag att vi har. Finns det inte köttfärs så finns det iaf basilika och vitlök, så får det bli tomatsås av det. I helgen ska jag göra lax, men då måste jag handla först.

För övrigt planerar jag en köpfri mars, vem är med mig? Självfallet får man handla mat och blöjor och vad man nu kan tänkas absolut behöva, men jag vet med mig att jag personligen inte behöver varken nya vårskor eller några skira gardiner för ökat ljusinsläpp. Så all nöjesshopping får stå åt sidan. Födelsedagspresenter går in i kategorin Vad Man Absolut Behöver, såtillvida inte födelsedagsbarnet själv säger annorledes.
Just ja, hämta barnen. Vi hörs hörrni!
 

Monday, February 24, 2014

Pseudoefedrin

Den spontana reaktionen när en svensk misstänks för doping är "Nej det måste vara fel för vi svenskar håller inte på med sånt!" Sen tar jag det till nästa steg; i jobbet skulle jag aldrig ifrågasätta en dom utan lita på att andra (i det fallet diverse domstolar runt om i vårt avlånga land) gör sitt jobb så gör jag mitt. Varför ska jag ifrågasätta det här? Borde inte IOK kunna sköta sitt jobb? Det är väl tyvärr helt enkelt så att Niklas Bäckström faktiskt hade för höga halter av pseudoefedrin i kroppen under kvarten mot Slovenien, oavsett vad jag har för präktig bild av svenska elitidrottare.

Sen snubblade jag över den här krönikan, som liksom bekräftade mina tankegångar på nåt sätt.

Jag kom iväg på min egen träning iaf. Inte världens bästa pass, men good enough och skönt att det blev av. Känner mig dock inte riktigt hundra i kroppen, vet inte om det är sömnbrist eller nåt annat men det lär väl ge sig imorgon när jag har sovit. Väntar på att barnen ska somna nu så jag kan gå o lägga mig också.

Fel, fel, fel, fel

Det är inte lätt att göra rätt när Jessica är trött. Har man inte journalfört "för lite" eller "för otydligt" så är det "för mycket" och "för långt". Hur ska jag ha det egentligen? (Bra tack, vore nåt). Irriterar mig på allt och alla idag. För trött för att träna egentligen, men finns inget utrymme att vila hemma heller så jag kan lika gärna åka o träna så jag får det gjort. Snabbt ombyte och sen checkar jag ut för idag!

Sunday, February 23, 2014

Spoiler alert

Årets sista femårskalas är avklarat. Iaf av de vi förväntas hålla i, vet ju inte vad vi blir bjudna på framöver. 7 stojiga ungar som for runt, men alla verkade ha kul och ingen blev ledsen. Hade lånat kvarterslokalen för ändamålet och funderar över hur jag inte kan ha upptäckt den förrän i höstas? Tänk vad mycket enklare saker och ting hade varit emellanåt om vi hade vetat att den fanns när det har varit många gäster samtidigt!

Eftersom kalaset krockade med hockeyfinalen så belade vi oss själva med kontaktförbud med omvärlden från kl 13 (förutom de gäster som kom på kalaset såklart, men de fick inte nämna hockeyn). Det är klurigare än vad man tror, iaf om man är som jag och slinker in på Facebook med jämna mellanrum utan att tänka på det. 18.30 slog vi igång reprisen och helt ärligt så var Canada bättre och förtjänade att vinna. Trist hur IOK hanterade Bäckströms dopingmisstanke dock, att komma med resultatet ett par dagar senare än vanligt, precis innan finalstarten.

Inga takers på mitt erbjudande om att låna ut 225 tusen? Nähä, då bor vi kvar i vårt kaos ett tag till. Har ganska mycket kaka kvar från eftermiddagen, hör av er i god tid om ni vill komma på fika så jag hinner röja innan! Nu ska jag slappa lite innan sängen. Försöker få ihop träningsschemat för veckan, vi får se hur det går med den saken... Min plan är måndag kväll, onsdag morgon, torsdag kväll och lördag. Ska diskutera saken med maken och se om han har några invändningar.

Friday, February 21, 2014

2014:49

Vilken härlig OS-dag vi har haft! Två brons och en finalplats. Jag tänker mig att många arbetsgivare sliter sitt hår över minskad produktion i OS-tider. Själv har jag ju en arbetsgivare som tillåter OS-tittande (under förutsättning att jag också gör mitt jobb och att ungdomarna har intresse av att se det). Således satt jag bänkad idag kl 13, med ett gäng tonåringar och en medarbetare från Åland. Den sistnämnde möjligen något mindre entusiastisk över slutresultatet än vi andra. Vilken härlig match!

En sväng via Ohlssons tyger på vägen hem, lite paljetter till söndagens disco. Sen snabbmiddag och iväg till E's bästa kompis nån timme på kvällskvisten. Pomp de lux bjöd på vårkollektionen och jag handlade fina barnkläder för alldeles för mycket pengar igen. Men hur fin är inte den här vårjackan till E? Eller den här klänningen? Eller den här söta kjolen? Som ni ser så är det inte svårt att göra av med pengarna... S fick ett par shorts och två bodies.

En sån lägenhet jag vill ha, i området jag vill flytta till, ligger ute på hemnet. De brukar gå som smör i solsken, men på den här var det visningar i helgen som gick och början av veckan och fortfarande ingen budgivning vad det verkar. Så om nån har 225 papp att låna ut - hör av er fort som attan så slår jag till! Om inte så kikar jag väl vidare på Armageddon ett tag innan jag går o lägger mig.

Thursday, February 20, 2014

Torsdagsträning

Jag har haft lite känningar i låren efter de där två (falska) överfallslarmen som jag skrev om häromdagen. 0-100 utan uppvärmning är inte att rekommendera, men ibland har nöden ingen lag. Det hindrade mig hur som inte från att gå på spinning ikväll, men jösses så tungt det blev! Inte bara därför såklart, utan även för att jag faktiskt tog i för kung och fosterland, men träningsvärken i låren blev inte bättre för det. CX-passet efteråt ångrar jag att jag gick på (men hade jag inte gått hade jag ångrat det också), orkade typ hälften av övningarna. Gillar det bättre när cx:en ligger före spinningen, som det gör på måndagar och lördagar. Nästa gång jag gå på torsdagsspinning så hoppar jag över cx:en. Fast oftast går jag ju på bodybalance på torsdagar, den här veckan blev det så här för att jag inte hunnit träna ordentligt när A jobbat. Så det är ju ett väldigt världsligt problem.

Ja det var väl mest bara det. Nu ska jag sova, ladda för Pomp-premiär imorgon och kalas hela helgen. Ett tag såg det ut att bara bli två eller tre gäster på discot på lördag, men nu verkar det bli 4-5 åtminstone, så det blir nog bra för lilla fröken.

Torsdag fm.


Jag vaknade 2.05 i natt, när E kom in till mig och S. Kom på att jag nog inte hade hängt tvätten som A tvättade innan han åkte till jobbet. Började fundera över varför jag inte hade gjort det innan jag gick o la mig. Sen började jag fundera över varför jag hade gått o lagt mig med kläderna. Och varför jag inte hade borstat tänderna, det gör jag ju alltid! Då insåg jag att jag inte hade gjort den aktiva handlingen ”gå och lägga mig”, utan somnat när jag nattade S ca 6 timmar tidigare. Det blev till att gå upp o hänga tvätten o borsta tänderna mitt i natten. Släcka lite lampor och stänga av tv:n också för den delen. 35 minuter senare kunde jag gå o lägga mig igen. Det gick sjukt långsamt att hänga den där tvätten, som ni hör. Jag kände när jag stod i badrummet att allt gick i slow motion, samtidigt som jag önskade att det skulle gå fort så jag fick gå o lägga mig. Med ett frimärke klistrat mot mig på vardera sidan i sängen så tog det ett tag att somna om, men sen sov vi (jag) till halv sju, så sammanlagt närmare 10 timmars sömn. Ungarna var omöjliga att skaka liv i i morse, trots att klockan ringde tre gånger och jag tände lampan så sov de vidare tills jag fysiskt lyfte upp dem. Tröttmössor… Hade säkert kunnat sova ett par timmar till själv också, men det fanns inte riktigt utrymme för det.

Lämnade barnen strax före halv 8, sen ut mot jobbet i snön. Behöver jag säga att barnen var gladare än jag att se vädret i morse? Folk körde långsamt och jag släppte ut lite road rage (det har varit mycket av den varan på sistone), men till slut så kom jag fram. Fast jag höll på att inte göra det, fick sladd och möte i sista kurvan! Det höll på att gå tokigt, men lilla Yarisen lyckades hålla ut åt kanten utan att ramla i diket. Efter ett antal varv fram och tillbaka över vägen fick jag rätsida på min bil också och kunde köra de sista 500 meterna utan mer problem. Var dock inte så säker på att jag skulle klara det just där och då, obehagligt.

Morgonen har gått åt till att dricka kaffe och ventilera tankar o känslor med arbetskamraterna. Ingenting på agendan idag och att påbörja nästa veckas arbete är ju onödigt ;) För övrigt har jag inte så mycket på agendan nästa vecka heller, bara ett dokument som ska revideras. Det gör jag på en dag om jag vill. Semester nästa fredag, planeringsdag på dagis o A jobbar. Om nån vill leka så kan man höra av sig, annars åker jag o ungarna till Leos lekland. Om man vill följa med dit så går det också bra, såklart. Nu vankas det brunch, omelett med kalkon o fetaost på menyn idag.  

Tuesday, February 18, 2014

Ofrivillig intervallträning

När överfallslarmet går på jobbet så är det 0-100 på 0.8 sekunder som gäller. Idag gick det två gånger inom loppet av en timme, så det blev som ett litet intervallpass med väldigt lång vila mellan... Pulsen upp i max - och sen falsklarm båda gångerna. Jag är väldigt ofta bland de första fram i larmsituationer, men första gången idag blev jag SJUKT irriterad, när jag låg först halva vägen och sen blev omsprungen av två från avdelningen. Försökte öka tempot när jag hörde att de närmade sig i ryggen, men de ökade tydligen mer. Jag skyller delvis på att vinterkängorna är svåra att springa i och att de hade mindre klumpiga skor, men den bistra sanningen är att min kondition inte direkt är på topp. Har hört att det ska bli varmare i veckoskiftet, ska försöka få till ett ordentligt intervallpass då, om det går att klämma in mellan alla födelsedagar som ska firas i helgen igen... Det är synd att det är så tråkigt med kvalitetspass! Jag är verkligen en comfort zone-tränare.

Förutom det så hade jag pulsen i max igen på vägen hem, när jag för andra gången på ett par veckor fick tvärbromsa mitt i en rondell för att undvika att köra in i en lastbil som sket i väjningsplikten och bara körde rätt in när jag redan befann mig där. Hängde mig på tutan och ångrar nu i efterhand att jag inte svängde efter när han svängde av från stora vägen (bensin- eller laststopp gissar jag) och läste lusen av han. Om man inte kan förhålla sig till de trafikregler vi har så ska man inte jobba med att köra bil, punkt! (Och ja, jag vet att det heter "av honom").

Imorgon kl 9 möter Tre Kronor Slovenien och jag är så innerligt glad och tacksam att min arbetsplats och mina arbetsuppgifter tillåter mig att se matchen! Heja heja!! Nu ska jag maila ett visst logistikföretag och kräva en ursäkt.

Monday, February 17, 2014

Vårkänslor

Galet vad jag blev springsugen på jobbet idag, när jag såg solen stråla utanför fönstret! Tyvärr fanns inte tiden för träning medan det var ljust, så det fick bli lite spinning på kvällskvisten istället. Tänkte köra lite backintervaller på löpbandet sedan, men bandet bråkade och stängde av sig självt så det blev bara 4-5 minuter. Väntar tills den här s.k. vintern försvinner, så kör jag i skidbacken sen istället. Men om finvädret håller i sig så är det nog dags att börja springa lite mer. Min halvmaraträning drar igång på riktigt i slutet av maj, men som det är nu så tror jag inte ens jag skulle orka springa en mil och planen säger 8-11 km första veckan så det är väl bara att sätta igång så snart som möjligt.

Har haft en bra dag på jobbet, det blir väldigt effektivt arbete på loven när ungarna sover ett par timmar extra istället för att springa o knacka på kontoret stup i kvarten. Åkte hem en liten stund tidigare och gosade med mina egna gofisar istället. A hämtade cykeln från verkstan o sen gick jag som sagt o tränade inomhus. Allt som allt en ganska bra dag.

Sunday, February 16, 2014

Vänner, mat och avkoppling

En underbar helg går mot sitt slut. Hade en sjukt skön dag på spa igår. Bad, bastu och 90 minuter massage - jag tänker att kommentarer om hur bra jag hade det är överflödiga. Efter en skön eftermiddag gjorde vi oss i ordning för middag, som även den visade sig fantastisk. Rekommenderar Hosteria Tre Santi på Blekingegatan till alla som är sugna på italiano! God mat, mycket mat, rimliga priser och mysig stämning. Dit går jag gärna igen om jag får chansen. Mycket folk var det, så boka i tid är nog en bra idé.

Köpte en Ben & Jerrys på vägen tillbaka till hotellet, delade den på rummet. Senast jag delade hotellrum med samma tjejer var för ganska exakt 8 år sen, då vaknade vi i Philadelphia med 10 minuter kvar av hockeyfinalen i Turin-OS, den som Sverige vann. Jag undrar hur många grannar vi väckte när vi skrek av lycka den gången. Den här gången missade vi både Kalla och matchen mot Lettland. Så kan det gå.

Inledde dagen idag med världens ungefär största frukost. Som ni hör har vi inte gjort annat än ätit i helgen (åt ju lunch igår också innan vi gick på spa). Färskt bröd med goda pålägg, frukt, äggröra, bacon, filmjölk med en egen buffé av flingor och müsli, pannkakor med sylt o grädde, ostar, muffins... Var fortfarande knappt hungrig när jag käkade middag med familjen vid 17.30.

Avslutade hotellvistelsen med att kolla stafetten. Såg den första timmen på rummet, sen var det dags att checka ut strax innan sista sträckan så den såg vi i lobbyn med alla andra hotellgäster i samma situation. Tv:n där hade inget ljud, så folk satt lite här och var med radiosporten igång på mobilerna. Stora applåder långt innan Hellner gick i mål - och en minut efter att han gjort just det så var lobbyn tömd på människor igen. Men vilket fantastiskt lopp, vilken insats och vilken utklassning! Även om ryssen plockade på slutet så fanns det ju aldrig nån spurtduell att prata om öht! Underbart :D

Stannade på Starbucks på vägen mot tåget. Just like the good old days < 3  Tack tjejer!

Saturday, February 15, 2014

A coffee to go, please

Sitter på stationen med en kaffe och kommer osökt att tänka på det här gamla inlägget. På väg mot Sthlm för en tjejhelg med Bästa Brudarna. Spa, middag, hotell, tjejsnack. Att få glädjas åt nya liv och gråta över hjärtesorger. Och minnas den gamla goda tiden på Starbucks. För där har vi inte varit tillsammans sedan 2006. Och Starbucks är ju ändå den okrönta drottningen av Coffee to go!

Wednesday, February 12, 2014

Vänner från förr

Den senaste veckan har bokstavligt talat stått mig upp i halsen. Jag antar att det är magkatarren som gör sig påmind fast i annan form än den jag är van vid, för det blev bättre när jag tog en omeprazoltablett idag. Det har varit alldeles för mycket processer igång samtidigt på sistone, CPU usage 200%. Har träffat psykologen idag och det var skönt att bara ösa ur lite. Ibland känns det som att saker och ting blir enklare och det ger nya perspektiv bara att sätta ord på saker, oavsett om det är första eller sjunde gången jag ältar samma sak. Ibland blir det inte alls så, men behovet av att älta kan finnas ändå.

Kom till jobbet igår, efter att ha vabbat i måndags. Under måndagen fick vi in en ny ungdom och när jag började läsa igenom hans papper så ser jag att det är en gammal barndomskompis till mig som är hans socialsekreterare.  Jag har reflekterat över det ibland, känner ändå några stycken som jobbat på socialtjänsten med just barn och unga, men ingen som haft någon placering hos "mig". Tror det var någon som hade en placering på en av de andra avdelningarna, men inte just på min (jag träffade iofs en gammal kursare i den rollen för ett par år sen, men vi umgicks inte särskilt mycket under den enda terminen vi pluggade ihop). Men plötsligt händer det... Nu har hon och jag inte haft så mycket kontakt de senaste åren, men det var ändå roligt att ringa upp henne o prata lite. Och ännu roligare att höra att ungdomen i fråga har en positiv inställning till sin soc, det händer inte alltid.

Har haft en produktiv dag, avslutat ett par lösa trådar på jobbet och ett par lösa trådar privat. Nu är jag redo för ett par samtal till och färdigställa ett par dokument innan veckan är slut och sen spaaaa-helg med 90 minuter massage på lördag! Sen middag och hotell med finaste tjejerna. Och såklart ett besök på Starbucks.


I morgon tänkte jag ta mig i den berömda kragen och träna innan jobbet igen, det var ett tag sen jag gjorde det nu. Således dags att börja nynna på refrängen.

Monday, February 10, 2014

Bara måndag? Jag är redo för helg!

När det känns jobbigt att gå upp i trapporna hemma så vet man att det var ett bra spinningpass. Och när man orkar ta lite tyngre vikter på cx:en än bara för en månad sen så känns det så motiverat att fortsätta träna! Jag är fortfarande svag, men inte lika svag. Dubbelkombon idag också, fast dubbelpass känns fel att säga då de bara är 30 minuter var och liksom schemalagda för att passa ihop som ett pass.

Börjar misstänka öroninflammation här hemma; E klagar över ont i öronen och säger att hon inte hör, plus att hon har haft konstant feber sen i lördags eftermiddag. Dålig matlust också, det kan tydligen också vara ett symptom hos barn enligt 1177.se. Vi får väl se vad som händer imorgon, blir det inte bättre då så får A vabba från sitt personalmöte på onsdag och gå till doktorn med henne. Förra vintern hade hon nåt förstadium till öroninflammation och då ordinerade doktorn nässpray i parti och minut, så vi testar det så länge.

Middag och disk avklarad, nu ska jag äta en av de där bullarna. Bara för att jag kan.

Vabruari

Tänk vad man får mkt gjort när en är på dagis o den febriga ändå är pigg och dessutom vill hjälpa till!

Sunday, February 09, 2014

Varning för gnäll

Idag skriver jag enbart för min egen skull. Alla som inte orkar lyssna på gnäll är välkomna tillbaka imorgon!

Veckan på jobbet slutade ju sådär. Helgen gick i ungefär samma anda, fast för A's del. Skillnaden var att han hade strul med kollegorna, vilka åtminstone jag förväntar mig mer av än ungarna. Stulen matlåda och sönderskuret cykeldäck. Moget, liksom. A's humör har smittat av sig. Jag är inget stort fan av hans jobbhelger i vanliga fall, men det här och så våra lördagsplaner som gick i stöpet och sen E som fick feber... Då kändes det som att det blev lite för mycket. Så sjukt ovärt alltihop. Nu orkar jag inte bry mig om nånting mer. Inte ens semesterplanerna. Tänkte kolla lite Homeland men orkar inte leta fram boxen. Hur himla svårt ska det vara att hålla ihop en helg? Allt terapiprocessande stör mig, jag är konstant trött och otroligt lättprovocerad hela tiden. Tänker massor men orkar inte bearbeta egentligen, inte med allt annat som måste skötas samtidigt. Längtar bara ut på andra sidan. Men det finns inga genvägar.

Och man får inte starta meningar med Men. Eller Och. För då kommer språkpolisen och tar en.

Imorgon blir det vab. Ska baka bullar och mysa med E. Sen blir det träning. Tycker inte lika bra om nya schemat, men det går kanske att pussla ihop ändå. Sugen på att träna massor, allt, hela tiden. Testa nya pass, styrketräna, springa ute, spinna, bodybalanca och bada bastu. Det sistnämnda är jobbig träning ska ni veta... Hinner inte så mycket som jag vill. Typiskt. Fast kanske ganska bra, för annars skulle jag smita undan processandet genom att träna hela tiden. It's been known to happen. Funkar tillfälligt men egentligen inte alls.

Fast å andra sidan är det ju ingenting som funkar alls just nu, så vad gör det för skillnad.

Kom nu inte o säg att jag inte varnade er i början av inlägget.

Friday, February 07, 2014

Obalans i vardagen

Två tuffa dagar på jobbet får mig att ifrågasätta min kompetens och vilja sätta mig i kassan på Ica istället. I can't take any more! Nog för att hot, våld och kränkningar är något man får räkna med i mitt jobb, men det biter inte mindre för det när någon kallar en diverse tillmälen. Och trött = lättprovocerad = lätt att tappa fattningen = inte jätteprofessionell... Det var gårdagen det. Idag skulle jag delge en riskbedömning. Halvvägs igenom orkade inte killen i fråga höra mer "negativ skit" om sig själv och avbröt samtalet. Jag har valt ett väldigt otacksamt jobb!

Men sen finns det ju också de där stunderna när de "tuffa" killarna sitter o gråter sista dagen och tackar för allt vi gjort för dem. Då suger jag åt mig som en torr svamp även fast det är riktat till personalen som grupp.

Apropå svamp så ska jag göra viltskavspaj imorgon tänkte jag. Lite skav, lite svamp, lite purjo och så en äggstanning på det. Jag har aldrig testat att göra det, men tyckte det lät som en bra idé. Sjukt sugen på mat hela tiden, tur jag har börjat träna igen! Planen att åka till mamma o pappa frös inne när mamma blev magsjuk, så nu tänkte jag träna på förmiddagen och vara hemma och kolla på konståkning med barnen hela eftermiddagen istället. Ikväll har vi kollat Fångarna på Fortet och ingen kom i säng före 21.30, så nu hoppas jag att båda sover något (betydligt) längre än 6.22 imorgon. Och att ingen får för sig att vara vaken 2 timmar mitt i natten som han har varit tre av fyra nätter den här veckan... I natt sov han dock drygt 9 timmar oavbrutet (eller så var jag alltför trött efter de senaste nätterna för att vakna?) Även om A är uppe med S på nätterna när han är ledig så vaknar jag ju ett par gånger ändå, dels när S vaknar och dels när han går o lägger sig igen. Värdelöst om ni frågar mig!

Nu ska jag fundera på sommarens semesterplaner istället. Over and out!

Thursday, February 06, 2014

Balans i vardagen

Hade planerat ett spinningpass i morse, men eftersom S har sovit dåligt flera nätter i rad nu så sa kroppen nej, och när kroppen säger nej till träning så lyssnar jag på den. Särskilt kvart i 6 på morgonen. Sov drygt en timme till istället. Bodybalance-passet efter jobbet kom jag dock iväg på. Inte riktigt träning på samma sätt (man blir ju knappt svettig) men skönt att sträcka ut lite. Nu jobbar A i helgen, själv ska jag hänga med ungarna, kanske kolla lite film och äta några popcorn. Och lite OS såklart. Just nu XL-galan på tv. Vad är grejen med Tornéus och övertramp? Känns det inte som att det liksom är hans trademark på nåt sätt? Vilket ju kanske inte är så eftersträvansvärt på den här nivån...

Eftersom jag ändå glömde lägga i te i koppen och således sitter här med en kopp varmt vatten så kan jag ju lika gärna lägga ner den här dagen...

Wednesday, February 05, 2014

ADHD

Vet inte om jag nämnt det här, eller bara i massa andra sammanhang, men dagis ville ha en adhd-utredning på E. Jag har hela tiden sagt att jag inte tror på adhd vad gäller henne, men att en utredning är välkommen för att få in eventuella insatser tidigt. Hon är ju helt klart impulsiv emellanåt, men jag tror det beror på annat. Hur som helst så tänker jag att om det är adhd - eller nåt annat! - så är det ju bra att få en utredning och få hjälp tidigt för att minska den framtida skaderisken för både henne själv och omgivningen. Idag var hon på bedömningssamtal hos BVC-psykologen och sen skulle BUP göra själva utredningen. Bara det att psykologen var på samma sida som jag; det här är ingen adhd-tjej och vi måste istället hitta strategier att hantera hennes explosivitet. "In your face" kände jag för att säga till den personal som tjatat mest om adhd this och adhd that. Man kan inte diagnostisera bort allt! (Men i rätt sammanhang är jag generellt positiv till diagnoser och insatser!)

De senaste dagarna har jag varit sjukt trött på morgonen, kanske delvis för att S inte har sovit särskilt bra. Imorgon är planen dubbelträning, spinning på morgonen (fast själv då eftersom mitt morgonspinningpass är borttaget) och Bodybalance på kvällen. Hoppas det går. Insåg dessutom att mitt 10.40-lördagspass inte alls är flyttat till 11.15 som jag trodde, utan 11.50... Det kan bli hur dåligt som helst med två barn som vill ha lunch! Mellis vid 10.30 och lunch framåt 13.30-14? Åtminstone de helger A jobbar, övriga helger får de kanske helt enkelt inte följa med. Gör ett försök på lördag och utvärderar sen. Mini- Sats för just A's jobbhelger var ju som en del av anledningen att jag bytte gym...

Tuesday, February 04, 2014

Februari genom tiderna

En kompis dotter fyller visst ett år och det fick mig att tänka på hur fort tiden går. I nån sorts nostalgitripp började jag söka bakåt i bloggen och titta vad jag har haft för mig alt. funderat på runt dagens datum de senaste åren. Det här blev resultatet:

2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006

Februari 2005 hade jag inte börjat blogga än. Hann bläddra igenom rätt många andra inlägg på vägen och stötte på rätt många olika känslor också, såhär på kvällskvisten. Det är rätt roligt att läsa tillbaka vad man har tänkt på och reflekterat över i olika skeden av livet. Att läsa bakåt på E's blogg är helt underbart! Man glömmer så fort alla de där små roliga sakerna hon säger, men så kan man slå upp dem ett par-tre år senare och få sig ett gott skratt. Bjuder på några exempel från februari 2012.

Over and out.


Monday, February 03, 2014

Måndag

Nu har jag visst glömt bort att blogga igen. Men här är jag! Dagen började sådär; hade planerat in ett träningspass innan jobbet, men kroppen ville sova mer så jag sket i det. Åkte till jobbet till 8, bara för att mötas av ickefungerande datorer de två första timmarna. Fick absolut ingenting gjort och dagen till ära hade jag satt mig på öppna avdelningen för att få lite lugn och ro eftersom jag hade ett viktigt utlåtande att skriva och deadline börjar närma sig. Det kändes oerhört produktivt att inte ens komma åt dokumentet, inte mailen, inte journalsystemet (där jag också hade en del jobb att göra) och eftersom hela uppkopplingen låg nere så kunde jag inte ens slösurfa i väntan på att teknikerna skulle göra sitt jobb. Så i två timmar satt jag o spelade spel på telefonen istället, sen funkade det igen och då jobbade jag väldigt effektivt hela dagen eftersom det inte fanns nån att prata med förutom de tre gånger telefonen ringde.

Med en hel dags jobb gjort på bara 6 timmar så åkte jag hem o bytte om till träningskläder, sen blev det favvokombon cx+spinning i en timme. Helt slut efteråt, orkade knappt gå uppför trappan när jag kom hem! Det är mao precis som det ska vara efter ett träningspass. Nu hade jag tänkt kolla lite 24 med A, men S behagar inte sova, så det verkar inte bli något med det ikväll. Tror jag ska gå o lägga mig istället.

Sunday, February 02, 2014

Lördag

När grannen bjuder A på ölprovning, så bjuder jag grannens fru på Mellokväll. Mahan levererade kanske inte som förhoppat, men det är ändå kul att se gamla kompisar lyckas! (För lyckas får man ju ändå anse att det är att komma till Mellon, om man nu vill ägna sig åt populärmusik). Lite take out, lite rödvin och lite chips. Lägg därtill Mello och en chick flick så har ni min kväll samlad. Ungarna somnade inte förrän efter 21.30, så förhoppningsvis får vi lite sovmorgon imorrn bitti... S har å andra sidan varit vaken två gånger sen dess, så risken finns att det inte blir nån sömn alls i natt. Finns lite andra symptom på tandsprickning, så det kan ju bero på ont att han inte sover.

Kvällen föregicks av ett trevligt besök hos en fin vän i Storstan. (Tack kära du för god soppa och en härlig eftermiddag! < 3) Nu sitter jag här med en kexchoklad och tänker att kalorier kan jag räkna en annan dag. Snart är det OS! Undrar just om det kommer bli nån tid att kolla på nånting på jobbet. Vore ju guld! Imorgon dyker mamma o pappa in på lite försenat födelsedagsfirande, undrar vad jag ska bju på? Kanske hade varit bra att planera det innan jag var o handlade igår? Men va 17, jag har ju flera timmar på mig! Den där A dyker förmodligen upp om sisådär en kvart-fjorton dar, men jag orkar inte vänta uppe. Tack o gonatt!