Hatbrev

Ja det här med hatbrev* är ju tydligen väldigt subjektivt. Jag lägger ut det här så får var och en bilda sig sin egen uppfattning.

Hej!

Jag har länge försökt att inte lägga mig i dina ibland irrelevanta kommentarer på Jessicas blogg. Blundade för dina insinuationer om otrohet också. Nu är dock gränsen nådd. Ditt inlägg på Jessicas blogg i tisdags är både oförskämt och kränkande.

Att du inte tycker om Jessica har du ju talat om tidigare. Som förälder anser jag att både du och jag har en SKYLDIGHET att både ACCEPTERA och RESPEKTERA

våra barns val av livskamrat. Du kritiserar inte bara Jessica med din kommentar utan även A i och med att du även här insinuerar att han inte FÅR träffa dig. Han är väl inte omyndigförklarad, utan har sin fulla rätt att välja vem han vill träffa och när. 

Kanske är det så att Axel har tagit Matt 19:5 på allvar. Där står det som du kanske vet "En man ska överge sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru"

En sak vet jag med säkerhet och det är att om min mamma skrikit åt min man att "hon aldrig vill se honom mer" (som du gjorde åt Jessica julafton 2012 inför ögonen på ditt 3-åriga barnbarn) hade jag valt bort kontakten med min mamma eftersom jag valt att leva med min man.

I Luk6:27 står det "Älska era ovänner". Om du nu inte kan vara vän med Jessica, kan du ju försöka leva efter Bibelns ord åtminstone.

Efter vad du säger är du en Jesu efterföljare.  Du har gett sken av att du är heligare än de flesta, men tyvärr måste jag säga att glorian halkat rejält på sned efter dina kommentarer. 

Såg att Jessica plockat bort ett inlägg från dig på sin blogg idag, men att du ångrat det efteråt. Det hedrar dig. Lite sent påtänkt dock kanske. Chansen att A och barnen ska VILJA träffa dig blir förmodligen betydligt större om du inte gång på gång kränker både honom och Jessica.

Som vuxen borde du kunna behärska dig. Om inte vill jag uppmuntra dig att söka hjälp för det är definitivt inget friskt beteende.

Hälsningar

Det här skickades alltså som respons på en kommentar om att jag inte har något hjärta. Även om kommentaren är bortplockad nu så vet ni lika väl som jag att den funnits där. Vem som hatar mest lägger jag ingen värdering i. Jag vet dock att det finns folk som pratat bakom min rygg i flera år men inte vågar stå för det eftersom vi tydligen ska tycka om varandra helt plötsligt när det passar. Det här är en brevväxling från sommaren 2011, mellan min mamma och en viss person. Det är upp till var och en att gissa vem. Jag tänker inte ta några beskyllningar kring att jag lägger ut konversationen här, då den inte är sekretessbelagd och då den dessutom i allra högsta grad rör mig (så även om den skulle vara sekretessbelagd så äger jag min egen sekretess och gör vad jag vill med den). Som bakgrund så skickades det första mailet till min mamma efter att min man lagt upp en bild på mig på Facebook;
 

Jag vet inte vad som hänt med min son, men någon svärdotter som räcker ut tungan till mig, det vill jag inte ha obildat och utan all stil. jag vill bara ha det Gud anser att jag ska ha och Gud är kärlek, han skulle alrig betee sig så, det håller du säkert med om. 

Jag har aldrig varit med om att min dotter har räckt ut tungat åt nån om inte någon har kränkt hennes integritet rejält. Men eftersom som hon är myndig så får du ta den diskussionen med henne, det är inget jag lägger mig i. Jag tar bara ansvar för mina egna handlingar 

Det gåller ju inte bara mig, du ser ju kortet och jag tror det är Axel som satt in det på facebook, men det känns inte riktigt, tycker jag. Men var och en får ju ansvara för sina handlingar, det har inget med mig att göra i ala fall. 

 Jag vet helt ärligt inte vem som är mest obildad och utan stil, jag som räcker ut tungan åt en kamera i en helt annan del av landet eller personen som tar det personligt och skriver bakom min rygg och söker nån sorts medhåll hos min egen mamma. Nu vill jag be alla ovälkomna kommentarer att försvinna ur mitt liv och min blogg. Och min mail för den delen. Jag har fullt upp att orka med mitt eget liv just nu, så tack och hej.

* Om det nu skulle vara så att kommentarsförfattaren väljer att plocka bort sin kommentar så stod det så här: "Som sagt läser dina inlägg ibland, jag kan inte förstå att dessa ord kommer från dig, du kan ju inte själv förlåta, som julen 2012, när jag bad dig förlåta mig genast, efter vad som hände. Dessutom skrev jag ett brev till dig för att lösa konflikten, som du helt enkelt struntar i. Sen skickar din mamma hatbrev till mig, där hon anklagar mig för diverse ting. Hon känner ju inte mig alls?"