Jag tror att vi alla kan konstatera att året som gick inte blev något av det vi planerade, drömde eller förväntade oss. Av fyrverkerierna igår att döma verkar folk fira ut 2020 med emfas. Med jobb som kräver fysisk närvaro (helt eller delvis) har vår vardag kanske rullat mer "som vanligt" än många andras, men lite har jag tappat greppet om vad "vanligt" betyder längre. Jag går in i 2021 kluven mellan hopp och förtvivlan. Å ena sidan - det kan inte bli sämre. Å andra sidan - kommer det nånsin bli bra igen? Hur lång tid tar vaccinering av världen? Pesten & spanska sjukan härjade väl en fyra-fem år var, vad har vi att se fram emot den här gången? Det känns så avlägset... Men i huvudet planerar jag för rejäl 40-årsbaluns om ett år! Lever på hoppet.
Var hemma med halsont veckan innan jul (negativt test), jobbade mellandagarna som annars är min favorittid att ligga på soffan med en kaffe. Nu ledig en vecka, välbehövligt. Ser fram emot sovmorgnar, lata dagar, löpning i dagsljus och tid att samla tankarna.
Och det här med nyårslöften; planen för 2021 är att fortsätta vara samma fabulous me, med lite bättre kosthållning.
Tills vi ses igen!
