Jag tror jag kanske har hittat nyckeln till varför löpningen inte känts rolig och hur jag ska hitta dit igen; jag har stressat för mycket för att komma till vissa distansmål i tid. Först milen, för att påbörja halvmaraträningen, och sen tvåmilen för att klara loppet. Hör ni? Stressen igen... Jag som skulle springa och träna för att må bra i år. Tänkte på det när jag var ute på en halv intervallmil idag, det kändes så mycket mer rimligt än en halvmara. Så nu börjar jag om från femman igen! Tänker verkligen inte stanna där för alltid, men tänker inte öka med tre km per vecka för att "hinna" heller. Så det så! Sakta men säkert är min melodi. Fler korta intervallpass och så småningom kommer milen tillbaka och känns rolig igen!
Nu blir det ett avsnitt Wire och en kopp te innan sängen.
No comments:
Post a Comment