Årets upplaga av Midnattsloppet var inte fullt lika varm som den för två år sen, då jag sprang första (och förra) gången. Det var precis lagom varmt för att springa, faktiskt. Jag öppnade starkt med 4:59 och 5:13 på de två första. Jag visste redan efter 100 meter att tempot inte skulle hålla i längden, men det var skönt att komma iväg ordentligt. Efter ungefär en kilometer hade jag håll och efter två sänkte jag tempot till mer normala 5:45-6 minuter. Mellan 4- och 5-markeringarna kom den beryktade backen upp mot Sofia kyrka, där orkade jag bara springa första halvan av backen. Men å andra sidan gick jag förbi folk som "sprang" i andra halvan... Uppe på toppen kunde jag börja springa igen och sprang till Östgötagatan, där nästa jobbiga backe kom. Även där sprang jag ungefär halva. Från Mosebacke (som ligger ovanför backen) kunde jag trycka på rätt rejält, så sista kilometern gick på 5:07. Då fanns det dock inga extra växlar att lägga in sista 100-200 in i mål. Men med en tid på 57:34 så är jag officiellt nöjd ändå! Banrekordet (mitt eget alltså) putsades med dryga 10 minuter och faktum är att det bara är 11 sekunder sämre än det betydligt flackare Milspåret och 36 sekunder sämre än mitt PB (som dock är satt på träning). Det bådar gott inför Hässelby, som ju är känt för att vara ett lopp där folk persar!
Nu ska jag kolla lite på Inception.
2 comments:
Kanon!
Skickar boken i veckan. Och schyrra, kan du inte ta bort den där ordverifieringen när man ska kommentera? Tar sjuttiofem minuter extra med den. ;-)
Hah, den har jag inte ens märkt av :-) kollar på det imorrn!
Post a Comment