Söndag

Preppar för semester. Snart, snart, snart. 

Ägnat dagen åt att plantera om lite grönsaker. Återstår att se om de tar sig, eller om jag får köpa mina tomater och paprikor på Ica hela sommaren. Basilikan brukar iaf växa så det knakar.

Rensat lite på balkongen, kört grejer till återvinningen, tvättat och sprungit ärenden också. Nu har jag landat i sängen med vm-finalen som sällskap. Nervös match! Surt när Canada filmar till sig en svensk utvisning och sen gör mål i power play. 1-1, fyra minuter kvar.

Stressar lite inför morgondagen, när dagis öppnar 7 och jag förväntas sitta på ett tåg som går 7.22. Utbildning igen, Någon annanstans i Sverige den här gången. Två dagar borta, en dag ledig under veckan. Sen ska jag försöka få ihop nån sorts jobb på de två kvarvarande dagarna. Lär inte hinna rulla nån tumme, det är ju ett som är säkert.

Jaha, en och en halv minut kvar av matchen och Sverige drar på sig en utvisning igen. Bye bye vm-guld?

Söndagstisdag

Har en konstig söndagskänsla, som väl inte är helt orimlig efter två nätter på hotell, en tågresa hem och sen upp till jobbet imorgon. En knapp timme kvar till min station.

Utbildningen bjöd på varierad kompott vad gäller såväl kurskamrater som innehåll. Hälften var ren repetition, men den andra hälften tydliggjorde det den förväntades. Middag hos Syster & Svåger på en helt vanlig måndag hör ju onekligen inte till vanligheterna, men var inte mindre trevligt för det.

Nu längtar jag hem till barnen, men de sover (förhoppningsvis) när jag kommer hem. S ringde igår och berättade att han ska få glasögon, ögonläkaren tyckte det var bäst så S & A gick till optikern på vägen hem.

Telefonen har gått varm i dagarna och resten av veckan blir intensiv för att följa upp både det ena och det andra. Till helgen ska det bli varmt säger de. Jag borde springa, har visst anmält mig till Blodomloppet. Jag vet att jag klarar en mil, men det skadar ju inte att träna lite emellanåt ändå.

Över och ut.

Get lost

Det är ju rent fascinerande hur okänsliga och egocentriska vissa människor kan vara!! Har man inget konstruktivt att säga kan man åtminstone vara tyst.

Plötsligt händer det

Inte många rätt idag; fyra av fyra klienter uteblev och i och med det fanns det inte heller något att dokumentera eller följa upp. Jag har således druckit kaffe exakt hela dagen. Därtill en ovälkommen överraskning på jobbet och så slutligen den där djävulska cancern som tog ytterligare ett liv i släkten.

Det här var nog det enda positiva som hände idag. Synd bara att det krävs en katastrof först. 

Flexade ut en timme tidigt för att hinna hänga med familjen lite. E gjorde klart läxan o sprang ut när jag kom hem o S bad om sin skärmtid. Så då hamnade jag här istället. Avresa mot utbildning Någonstans i Sverige på söndag eftermiddag, kommer hem på tisdag. Ser fram emot ett par dagar för mig själv, en tyst avdelning och en bok på tåget, ett hotellrum och två frukostar. En liten husmorssemester, om man så vill. 

Spring is in the air

På mitt älskade Söder fanns värmen en dag som denna. Hög njutningsgrad på lunchrasten, innan möte på itok.

Valborg 2017

Man kan ju bli trött i huvudet för mindre när man sitter i parken och lyssnar på intrigerande PK-morsor som diskuterar. Sommarens resor blandas med vem som sagt eller gjort vad, vem som var mest passivt aggressiv i sms-konversationen, huruvida man ska avboka städhjälpen till veckan, vem som egentligen borde be om ursäkt och hur långt det är från innerstan till Solna. Tydligen för långt för en brasa, men tillräckligt nära för att åka till lekparken. Så var det klargjort.

Helgen blev en trevlig tillställning, med traditionsenlig forsränning på söndagsförmiddagen och både brasa och fyrverkerier på kvällen. Jag gillar tredagarshelg, det är lagom för att hinna vila upp sig, även fast A har jobbat hela helgen. 

Maj verkade förstå att aprilvädret hör förra månaden till och inledde med strålande sol och 15 varma grader. Toppen för ett besök hos Mulle Meck. Därefter avslutade jag ledigheten med ett tungt Bodypump-pass. Till veckan siktar jag på att springa nån sväng, det var bra länge sen nu. 

Denna veckan, ett liv

Uteblivna klienter börjar bli vardag, liksom fyra sorters väder samma dag. Helst hinner både solen, snön och en hagelskur kika förbi på en lunchrast. Nytt för den här veckan är en annorlunda kollegieagenda, orosanmälningar i tjänsten och cannabiskonferens med mycket ny och nyttig information. Sura klienter som slänger på luren i örat på en, gamla klienter som behöver hjälp och ringer mig för att de inte vet vart de ska vända sig, ett par överhängande larmsituationer som avstyrts på ett eller annat sätt och slutligen ett långt pass med säkinfo. Jag har varit väldigt trött på sistone och inte förstått varför, men kanske är det fortfarande mer nya intryck än vad jag tror.

Avslutade arbetsveckan med personalfest. Buffén var okej men inte fantastisk. Det var roligt att se både chefer och kollegor bjuda på sig själva på dansgolvet dock. All in all en trevlig kväll, även om jag hade lite svårt att slappna av för att inte missa tåget hem till barnvakten. Nåväl...

Idag funderar jag på att träna, men det lär stanna vid just en fundering om jag känner mig själv rätt. Ska ner på stan o hepatit-vaccinera barnen också inför resan i sommar. Har mutat dem med glass efteråt.

Men först frulle.

I väntan på en buss

Veckans torsdag började redan i onsdags, när jag klev av tåget och insåg att jag hade glömt skriva ett PM som skulle in innan lunch. Var på väg att åka tillbaka för att rätta till, men eftersom det ändå var försenat så sparade jag det till morgonen. Visste att jag skulle ha max en kvart på mig att fixa det utifrån tågtider och kalenderbokningar, så jag tog bilen på torsdag morgon och kom på så sätt en liten stund tidigare istället. Men natten mellan onsdag-torsdag drömde jag mardrömmar om det där PM:et och sov inte alls särskilt bra.

Efter (går-)dagens första klient, som inte var på sitt soligaste humör, och ett möte som drog ut betydligt mer än planerat på tiden så satte jag mig sedan i bilen och åkte till Lidingö i ett ärende. Gotta love Norra Länken! Även mötet på Lidingö drog ut betydligt mer än planerat på tiden och jag kom tillbaka till kontoret vid 13, utan lunch i magen. Hade fått med mig lite spagetti hemifrån, så jag pep över till Ica och köpte prosciutto och pesto, innan jag landade på en stol.

Tre av fyra klienter efter lunchen kom inte av olika anledningar, vilket gav mig en hel del önskvärd skrivtid. Kom dock inte hem förrän vid halv åtta igår kväll, pga. kvällspass.

Och så blev det liksom fredag igen. Även den rullade på i ett rasande tempo, där jag återigen fick lära mig saker jag inte kunde innan. Trevlig upplevelse. Nu på väg hem för att krama barnen en stund, innan det blir aw-middag på stan med gamla kollegorna.

Tisdag

Den här dagen började inte alls nå vidare bra. S fick välja mellan att äta frukost hemma, eller sova en stund till och äta på förskolan. Han valde sova. Ända tills han kom upp och insåg att han inte hann äta frukost hemma… Jösses vilket skrik och bråk det blev, helt plötsligt skulle han inte äta nånting alls och bara slåss istället. Vi löste det för stunden, genom många kramar och att sätta ord på känslorna tillsammans. Sen informerade jag fröknarna om läget och hoppades att dagen skulle gå någorlunda bra.

Cyklade vidare med E mot skolan. Ungefär halvvägs halkade cykeln på en isfläck. Det gick bättre än när gamm-Opeln gjorde samma resa för 10 år sen, men innehållet i handväskan låg utspritt över halva infarten till en annan skola. Tur i oturen klarade sig alla oskadda och inga bilar kom just då, så jag hann samla ihop grejerna och oss innan jag trampade vidare.

Kom till jobbet som planerat, vilket kändes skönt i en i övrigt ostrukturerad morgon. På 13 minuter hann jag slänga i mig frukost, få en överblick över dagen och sedan börja fundera över vart dagens första klient tagit vägen, innan jag insåg att det var 9 minuter kvar till utsatt tid. En dryg timme efter att jag anlänt hade jag hunnit träffa två klienter, när receptionen ringer och säger att nr tre står och väntar. Fem timmar tidig. Han fick vända och komma tillbaka, eftersom jag hade annat inbokat högre upp i huset under fm.

Full fart uppåt, där jag fastnade betydligt längre än jag räknat med. Handledning efter lunchen gav inte utrymme för så mycket flexibilitet, så istället blev det en kort lunch, vilket min flexlista iofs behöver. Den tidigare fem timmar tidiga klienten kom därefter en halvtimme sent och avslutade min dag. Känns skönt att ha gjort bort både måndag och tisdag på en gång nu.

Nu sitter jag på tåget hem och hoppas att det går hela vägen idag. Det har varit lite si och så med den saken på sistone…

Förkovrande

I snart 10 års tid har jag sagt att jag aldrig mer har för avsikt att läsa några fler akademiska poäng. Nu har jag ändå sökt två kurser till hösten. Rättspsykologi och Kriminologi. Båda är distanskurser på halvfart, skulle gärna läsa båda om jag orkar och hinner. Tillbringar ändå så himla mycket tid med att bara slösurfa när A jobbar på kvällarna, så jag kunde lika gärna använda tiden till något mer konstruktivt. Håller tummarna att jag åtminstone kommer in på en.

Måndagen försvann i ett rasande tempo. Ägnade förmiddagen åt att stryka ett tiotal skjortor, tvätta håret på såväl mig själv som barnen och sen kasta oss i bilen för att åka på kalas. Där försvann eftermiddagen lika fort den. Från kalaset kände jag att det var dags att ta mig i kragen, inte tränat på två veckor så det blev en sväng till gymmet och en timme BodyPump. Känns bra i låren och axlarna nu... Får inte alls till träningsrutinerna längre, vilket jag väl iofs misstänkte innan jag bytte jobb, men ville ändå tro att jag skulle få ihop det. Hoppas på bättring i och med att vädret blir mer löpvänligt framöver.

Långhelgen har som sig bör vänt på allas dygnsrytm. S somnade strax före 22, E verkar fortfarande vaken och imorgon är det vardag igen. Ser inte så mycket fram emot frukosten om jag ska vara ärlig... :/

Påsk

På Livrustkammaren för ett par veckor sen ville S rida på den uppstoppade hästen. Eftersom han alltid tackat nej till tidigare erbjudanden om att rida på levande hästar så var det en otippad kommentar. Men så är han ju egentligen en superhjälte som har klätt ut sig till min unge... I helgen gavs tillfälle att rida på riktigt hos min morbror och har ni sett nåt lyckligare på länge? 

Syrran fick såklart också prova

I övrigt har påsken varit en klassisk påsk, med pyssel, umgänge, mat och godis.

Tiita mamma, ägget har fått bebisar!

Det närmaste kyrka vi kom var dock när vi åkte förbi vår gamla bröllopskyrka på vägen hem

Utsikten över Vättern var lika vacker som alltid. Och barnen höll sams långt över förväntan (kanske tack vare att en somnade och en spelade spel på telefonen).

 

Hälsade på mormor och morfar en sväng också. Det minns jag inte ens när jag gjorde senast. Däremot vill jag gärna tro att morfar vakar lite extra över oss, särskilt över E, efter en dröm jag hade när jag väntade henne. Så det kändes fint att åka dit iaf.

Spontanvisit hos barnens kusiner på vägen hem idag och därefter de sedvanliga köerna i Södertälje, innan vi landade hemma betydligt senare än vad vi hade tänkt. Imorgon vankas det kalas, innan vardagen tar vid igen med ytterligare en kortvecka.

Chocolate cravings

Ni vet när man blir sådär oprovocerat sugen på tigerkaka en helt vanlig tisdagkväll? Efter att ha putsat köksfönstren tyckte jag själv att jag förtjänade det, men elvispen är ju föga diskret så jag valde att röra ihop en tyst kladdkaka istället. Gick jättebra, ända tills A stod utanför E’s rum och högt och ljudligt frågade vad jag bakade. ”Vadå bakar?” undrade E. Så mycket för den smidigheten, jag hade lika gärna kunnat göra min tigerkaka… Nåväl, kladdkakan gick också ner, med lite flingsalt på!

Stockholm i mitt hjärta

Det HÄR mina vänner, DET är mitt Stockholm.

Det som hände idag har väl egentligen bara varit en tidsfråga, men det beskriver inte det Stockholm jag känner. 

Omständigheterna var svåra att ta in, chocken la sig inte förrän jag till slut klev innanför dörren hemma. Jag läste om lastbilen innan jag gick ner till mitt sista besök för dagen. När jag kom upp igen var all verksamhet lagd på is, resterande besök avslutade eller inställda med anledning av det inträffade och personalgruppen samlad i konferensrummet. Tankarna och känslorna är fortfarande osorterade och vill inte riktigt låta sig samlas. Jag skrev på sociala medier att jag mår bra, ville bara meddela omvärlden så att ingen behöver oroa sig. Ett 50-tal likes från mer och mindre väntade håll värmer hjärtat, liksom att se hur folk öppnar upp och hjälper varandra. 

Ett land i fred sedan 200 år, en stad i kris ikväll. Vi kommer resa oss, vi kommer stå starka. Just ikväll känns det dock skönt att se hur snabbt samhället sluter upp och organiserar sig. Myndigheter snabbt på plats, strax innan hemgång en fredag. Barnomsorg erbjuder extraöppet för de barn vars föräldrar sitter fast. Kyrkor erbjuder sina lokaler för dem som inte kan ta sig hem. Universitetssjukhus öppnar kristelefonlinjer. Hur snabbt organisationer sätter ihop "Så här pratar du med barn om det som hänt" och delar på sociala medier. 

Efter att ha funderat fram och tillbaka ett bra tag på hur vi skulle ta oss hem utan fungerande kollektivtrafik så fick jag och tre kollegor från samma tågstation till slut skjuts av nyaste chefen i huset, som gjorde sin femte arbetsdag och egentligen bor åt ett helt annat håll. Kom hem nån timme senare än planerat, men levande och tacksam.

Jobb

Igår loggade jag in på jobbet 8.08. Efter att ha hållit förmiddagen fri för ett eventuellt möte, som sen inte blev av, så hade jag bokat in tre klienter på eftermiddagen. En uteblev, en ombokade, en var sen. 16.11 infann sig dagens första klient, en alldeles för kort stund innan stängning för att hinna påbörja något av värde. Hann å andra sidan lägga desto mer tid på att skriva personutredningar och prata i telefon under dagen.

Hittade den här finingen på skrivbordet igår också, när jag gjort en kollega glad genom att erbjuda mig att gå en utbildning vid ett senare tillfälle så att hon får chansen att gå nu. För mig gör det ingen skillnad, men för henne gjorde det visst det.

Nu är sista avsnittet av Gåsmamman 2 slut, då måste jag överväga en hårtvätt jag inte hann med innan det började. Skulle helst byta lakan och göra en diskmaskin också, men nån gång borde jag väl sova också...

Hemligt

Jag svarar som princip inte på okända nummer som ringer mig. Jag är av åsikten att om det är till mig och någon vill mig något så kan man lämna meddelande. Idag gjorde jag dock ett undantag av någon anledning och fick "Hej, det är PdJ", en person som sedan ursäktade sig med att han ringt fel. För all del, det gjorde jag också häromdagen (skulle till socialtjänsten men hamnade hos räddningstjänsten). Nåväl, jag uppfattade namnet och kände mycket väl igen det; personen i andra änden var en släkting till familjen jag jobbade för i US of A. Jag skickade ett sms och informerade vederbörande och bad honom hälsa familjen i fråga, vilket han svarade att han absolut skulle göra. Pappan i den familjen är hans farbror och gudfar. Hur liten är inte världen?!

Hot & våld och konflikthantering på jobbet hela dagen. Brännsår på armarna efter att ha brottats med kollegor innan hemgång. Lite obehagligt, min privata sfär är egentligen större än så när det gäller folk jag träffar dagligen. Lättare att hantera klienter i samma situation, men för att bli bra på det måste man väl öva (eftersom det trots allt inte händer så ofta i skarpt läge).

Nu på väg mot gymmet hemmavid, så jag hinner göra slut på klippkortet jag köpte före jul innan det går ut. Ska bli mycket intressant att se hur träningsvärken artar sig imorgon.

Kungliga brudklänningar

Jag förstår inte vart mina veckor tar vägen, men nu har det uppenbarligen försvunnit en till utan att jag hann blinka.

Helgen blev kulturell igen; besök på slottet med syster, svåger och barnen. Tittade på Kungliga brudklänningar och Livrustkammaren, innan vi lunchade på Söder och sen promenerade till ett tåg som inte gick hem pga elfel. Tog oss ca halvvägs med de tåg som fanns och sen hämtade A upp oss. Fick höra idag av en bekant som jobbar för SJ att tågen fortfarande inte gick som de borde, så vi får väl se om jag kommer till jobbet imorgon...

Syster och svåger följde med hem över natten och åkte hem på eftermiddagen idag. I övrigt har helgen bestått av barnkalas och shopping och inte en sekunds träning. Nu laddar jag för ny måndag.

Helg

Jaha, så kom och gick ytterligare en helg i ett vanligt liv. Lördagen försvann, när det ena barnet var på kalas och det andra hade en kompis på besök. Efter det körde vi veckohandling, som vi inte hunnit tidigare. Sen var klockan helt plötsligt sovdags, åtminstone för den yngre generationen.

Söndagen tillbringades i Frihamnen, på Tutankhamun-utställningen. Sällskap av E, fina Ah (som jag ju var i Egypten med för drygt 12 år sen) och hennes L. Audioguiden i utställningen var kanske inte riktigt anpassad för barn, men de verkade ha rätt kul ändå. Om inte annat så är det ju häftigt att se en mumie...

Lunch på Jamie's Italian och lite lek i Humlegården innan hemfärd.

Och idag var det måndag igen. Förmiddagen försvann i ett kollegium, som kombinerades med frukost för att fira en kollega som går på mammaledigt. Frukosten drog ut över lunchen också... Jobbade lite på eftermiddagen och därefter lite löpning från tåget. Kände mig inte så stark i motvinden, men sex km är bättre än inga km...

Laddar för bowling och tjejmiddag på fredag, Kungliga brudklänningar på lördag och besök av syster och svåger hela helgen. Yay!

Torsdag är ändå alltid torsdag

Hade inget emot (tors)dagen som sådan, men hemresan blev ett elände. Hade tänkt träna, men ställde in pga huvudvärk. Stressade igenom sista måstet för att hinna ta ett lite tidigare tåg. Strax innan vår station fick vi veta att det rörde sig folk på spåret, att polisen förbjöd vidare färd och att alternativet var att åka tillbaka till stationen innan och ta oss hem därifrån bäst vi kunde. "Vi" var i det här läget jag o en kollega som bor vid samma station. En dryg timme senare än beräknat sitter jag äntligen på bussen och längtar hem till alvedon och en varm dusch. Tog ju vårjackan i morse, när det fortfarande var ljust och varmt ute. Now - not so much, believe me...

New shoes

Det är ju ingen hemlighet att jag är svag för träningskläder, -skor och -tillbehör. Dessa var inget undantag och när jag ägnat ett par veckor åt att fundera på om och i så fall hur jag skulle ha råd med dem så dök det ner en rabattkupong i brevlådan. Slog således till ikväll och väntar nu på att de ska landa i en hall nära mig vilken dag som helst.

Känner mig till vardags rätt bekväm med att prata engelska. I tjänsten blir det tydligen något helt annat, blev jag varse innan helgen. Och inte blev det lättare idag, när det fanns en dålig telefonlinje mellan mig och ett våningsplan högre upp i huset. La en inte helt oansenlig stund på eftermiddagen åt att översätta bra att ha-facktermer, för framtida bruk.

Ni som hängt med här (eller IRL) ett tag kanske minns att det skulle utredas huruvida E hade adhd för ca tre år sen? Skolpsykologen lyfte det igen i vintras. Och ja, E har alltid haft typ alla hyperaktivitetssymtom, så till den grad att jag för några år sen ställde frågan till en representant för Riksförbundet Attention när det börjar bli onormalt. Då var E tre år och han svarade att man sällan ställer diagnos innan sju års ålder, just för att det är en normal del av utvecklingen innan dess. Men så skulle förskolan absolut ha en utredning när hon var runt fem år, vilken bara visade att hon var understimulerad. Det visste ju då inte skolpsykologen, även om vi ända sedan hon började skolan har påtalat att hon behöver utmaningar för att jobba. Nu fick skolan begära in den tidigare utredningen och när psykologen gått igenom den så började hon istället prata om eventuell särbegåvning. Ja vi får väl se var det här landar, men det känns hoppfullt just nu iaf!

Från tanke till handling

Fick för mig att jag hade bloggat igår, men det var tydligen ett brev jag skrev. Älskar att det 2017 fortfarande kommer och går handskrivna brev i mitt liv!

Barnen är ute, snart lunchdags o sen träning. Hittat ett vinnande koncept för A's jobbhelger, när jag brukar ha svårt att få till träning i allmänhet o löpning i synnerhet; dumpar barnen i lekparken en bit bort o springer på gångvägarna runt. Ett varv är ca 1.9 km och det är ju inte superroligt att varva, men jag får iaf ihop det. Igår fick jag lov att springa tre varv för E, idag tyckte hon jag kunde springa fem. S drog till med tio... Själv siktar jag på sex. Tre igår kändes inte som nån utmaning, men bättre än motsvarande tid (31.54) på soffan.

Från tisdag ska det bli varmare och nästa helg upp mot 15 grader. Vågar man tro att våren är på väg?

torsdag

När man jobbar sent och kommer hem ännu senare och familjen redan har hunnit både äta middag och diska undan, då får man faktiskt unna sig en grilled cheese, med brieost och skinka från delikatessdisken. Jag älskar att handla mat över disk, det känns så lyxigt. Några kronor dyrare, men också betydligt bättre smak än de där färdiga plastförpackningarna med skinka, rostbiff eller grillad kyckling. Jag skulle helt klart säga att jag får mer värde för pengarna över disk.

Dagen på jobbet gick bra, får beröm på löpande band från chefen och trivs allmänt bra med det mesta. Idag kom den sena klienten tidigt, vilket skulle kunna lett till tidig(are) hemgång, men istället fick jag för mig att jag skulle testa ringa en socialsekreterare kl 18 och se om hon mot alla odds var kvar på jobbet. Det var hon, så då pratade jag bort en stund till innan jag kunde plocka ihop och gå hem. Kom hem halv 8 och hann klara av ett par telefonsamtal, styra upp de kommande helgernas utställningar som jag ska gå på samt besök av syster och svåger, boka en playdate, tacka ja till ett barnkalas, stämma av med A innan han åkte till jobbet och  nu sitter jag äntligen i sängen och väntar på Gåsmamman.

VÅÅÅÅÅR!!

Det vilar någonting väldigt befriande över tomma ytor. Det skapar en sorts inre lugn i en i övrigt stressad tillvaro. Tomma ytor och färgkoordination. Tyvärr tenderar verkligheten alltför ofta att se annorlunda ut där jag rör mig, men när disken väl var undanstökad (nåja) så kunde jag pusta ut en stund.

Helgen som gick var fantastisk på många sätt. Jag gjorde vad jag kunde för att optimera chanserna för tomma ytor åtminstone, genom att åka till återvinningen med en hel del grejer. Jag älskar att rensa! (Inte fullt lika förtjust i förarbetet som i själva slängandet dock). En stor sopsäck med kläder och två stora kassar med urvuxna skor och stövlar. Sen ville barnen på shoppingtur, för att de inte hade något bättre för sig (ingen tvekan om att de är mina kids). Jag ställde motkrav; fem leksaker ut, en in. Så de rensade bort och även om ingen ser någon egentlig skillnad i rummen så vet jag och den känslan räcker. 

A var hos en kompis hela helgen, så jag och barnen var ensamma hemma. Hade en supermysig helg, där jag hann boosta mina barnbatterier och alla var faktiskt snälla typ hela helgen, myself included. 

Vädret var ju också helt fantastiskt! Gick ut och slängde soporna i ballerinaskor. S blåste såpbubblor på balkongen och jag köpte tulpaner till mig själv. De är fortfarande fina och jag njuter av dem varje gång jag går förbi köksbordet. Balkongdörren stod öppen hela dagen i lördags och jag frös inte.

Sen kom måndan igen och tisdan. De gick så fort så jag glömde nästan bort att det var tisdag idag, trodde det var måndag, vilket höll på att bli förödande mer än en gång när jag kollade kalendern. Fick nya, spännande kunskaper på förmiddagen och hann pilla mig i naveln en bra stund på eftermiddagen, när utredningsklienten som jag avsatt tid för att intervjua och sedan skriva inte dök upp. Extra kul en vecka som denna, när besöksavdelningen är stängd på fredag och jag således behöver tränga ihop alla klienterna på fyra dagar, som i slutändan bara blir två eftersom det alltid finns möten och annat roligt att ta hänsyn till. 

Hur eller hur, idag var det ljust när jag klev av bussen. Sa till familjen att jag inte minns när det hände senast, vilket E konstaterade var aldrig eftersom jag började åka buss mitt i mörkaste vintern. 1-0 till åttaåringen... Älskar så himla mycket att vi är på väg mot våren! Känner mig för det mesta bubblande glad och djupt lycklig. 

Nu ska jag måla naglarna. 

Fredagsflex

Gjorde tidig helg efter en effektiv dag. Ibland kan jag önska att jag jobbade på ackord. Kunna gå när man har gjort det som ska göras o få betalt ändå. Hämtade barnen för första gången på två månader, mysigt. Saknar det ibland.

A är bortrest i helgen. Jag orkade inte laga mat (eller fundera på vad vi skulle äta), så tog med barnen på kinarestaurang istället. Buffémiddag, så nu behöver jag inte äta mer den här veckan. Slipper således fundera på eller laga mat i flera dagar, skönt!

Kom hem o städade av lägenheten en snabbis, inför playdate imorgon. Nu har jag en tvätt i maskinen, men hinner se Skavlan innan den ska hängas.

Onsdagmorgon i mars

Det var sådär att försöka lämna barnen med cykel i oplogad snö i morse! Slet o drog till förskolan, men det slutade med att E fick åka med mig hem o sen gå själv till skolan efter att vi lämnat S o jag fick ta bussen för att hinna med tåget. När jag väntade på bussen kom jag på att månadskortet gick ut igår, men tur i oturen behöver jag inte blippa mitt kombinerade kort i bussen hemma, utan bara visa upp det o han som körde idag kollade inte jättenoga på datumet :O Fyllde på när jag kom till stationen, innan jag genomblöt av svett kunde slå mig till ro på tåget. Ingen jättebra start på dagen, hoppas den fortsätter bättre.

The quest for a new BFF (Best Frisör Forever)

Bra helg till ända. Jag har kanske nämnt det förut, men då säger jag det igen; jag har ingenting emot att jobba heltid igen men jag saknar mina långhelger. Jag och E har börjat spela Pokémon Go, ett år efter alla andra. Än så länge är det lagom kul, men det kanske blir bättre när man förstår hur man ska använda de små liven när man väl fångat in dem. Helgens bio fick sig iaf en promenad på köpet. Och eftersom jag glömde busskortet hemma så fick vi gå tillbaka också, men då hann vi inte spela eftersom jag skulle till JoA och springa sen. En mil blev det, och den känns i både vader och lår idag. Skönt med lite press iaf, hade nog inte tagit mig ut annars och ffa inte så pass långt.

Jobbet blev inte alls som jag hade tänkt idag, men det blir det ju sällan. Möte på förmiddagen och uteblivna klienter på eftermiddagen. Eller en som sjukskrev sig och en som fick träffa min kollega istället av olika anledningar. Då hann jag istället sitta i solskenet vid fönsterväggen med lite pappersexercis. Imorgon är jag på't igen och hoppas på det bästa! Har höga förhoppningar om just morgondagen, tänkte lära mig lite nytt som jag inte har testat förut. Får se hur det går.

Min frisör har slutat jobba kväll. Eller så är kvällspassen extremt populära, men inte ett enda den närmaste månaden hittar jag. Så nu börjar jakten på en ny frisör. Har bokat en lunchtid strax intill jobbet på torsdag, hoppas på resultat som är värt pengarna där. Var på väg att klippa mig själv idag, så illa är det. Jag tycker det kan vara svårt att hitta nån som lyssnar och kommer med input utan att ta över hela showen med sina egna idéer, och en person som dessutom är lättpratad och glad.

Sommarens andra resa blir för övrigt en fyradagars till Paris. Jag har velat åka dit i åtminstone 20 år, om inte mer. Nu vet jag inte om jag ser mest fram emot att äntligen få åka, eller att få uppleva det med A < 3 Tänker uppleva Louvren, Sacre Coeur, Eiffeltornet, Champs Elysées, Triumfbågen och kanske en utflykt till Versailles. Men det blir lite som ett vakuum när jag väl har bokat en resa, börjar redan längta efter att få boka nästa. Har pratat lite löst med Ah om en weekend i Rom till hösten, sen funderar jag på att hyra hus i Frankrike nästa sommar... Men som E påtalade vid middagen: "Du säger åt mig att ta en DAG i taget, då kan väl du ta ett ÅR i taget!" Så ja, nu får jag lugna mig lite.

Nu ska jag hur som haver borsta en tand i taget och sen sova en stund i taget. Jag hoppas stunden blir lång...

Torsdag all the way

Torsdagar går ju sällan till historien som de bästa i mitt liv. Den här var inget undantag; klientkontakterna o resten av livet löpte hyfsat smooth fram till och med min klockan 15-klient. Nästa var bokad 17.30 och jag planerade telefonsamtal där emellan. Hopplöst att få tag på någon av dem jag ville komma i kontakt med. Lyckades till slut med en av tre, via omvägar. Klockan 17.37 ringer jag 17.30-klienten som inte kommit än, han låter då meddela att han är sjuk. Jag kan tänka mig många saker att göra med min kväll som inte inkluderar kontoret, men där satt jag. Och med så sent återbud hann jag inte med tåget strax efter heller, utan fick vara kvar en halvtimme till. Pillade mig i naveln lite för länge o fick sen ändå tokspringa till tåget - som inte kom när det skulle, utan sex minuter senare. Nu sitter jag iaf på tåget, hungrig o trött.

On the upside så vankas mamma-middag imorgon åtminstone.

Lunch

På två dagar har jag lunchat med lika många gamla kursare från universitetet. Den ena har jag inte sett sen jag gick ut för 10 år sen, den andra har jag visserligen träffat ett par gånger men inte senaste 7 åren eller så. Givande dagar, där den ena gav mig nyttig information för samverkan i jobbet och den andra gladeligen tog emot en kasse böcker jag ändå tänkt göra mig av med. Nu har jag plats för 15 nya :-)

Annars är det bra. Tänkte träna igår men kom på att jag skulle till frissan efter jobbet. Tog således inte med mig nån träningsväska, vilket visade sig vara ett misstag när frissan sen blev sjuk. Så nu har jag kvar mina trassliga toppar som jag inte vet vad jag ska göra med, och inte har jag tränat heller. I-landsproblem kan tyckas, men när man har det så oförskämt bra som vi har det till vardags så hinner man fokusera mer på the little things in life, good or bad.

Ljust när jag går till jobbet och någorlunda ljust när jag kommer hem. Sagt upp mig från tjänstledigheten har jag gjort också. Och nu står middagen på bordet lagom tills jag kommer hem :-)