VÅÅÅÅÅR!!

Det vilar någonting väldigt befriande över tomma ytor. Det skapar en sorts inre lugn i en i övrigt stressad tillvaro. Tomma ytor och färgkoordination. Tyvärr tenderar verkligheten alltför ofta att se annorlunda ut där jag rör mig, men när disken väl var undanstökad (nåja) så kunde jag pusta ut en stund.

Helgen som gick var fantastisk på många sätt. Jag gjorde vad jag kunde för att optimera chanserna för tomma ytor åtminstone, genom att åka till återvinningen med en hel del grejer. Jag älskar att rensa! (Inte fullt lika förtjust i förarbetet som i själva slängandet dock). En stor sopsäck med kläder och två stora kassar med urvuxna skor och stövlar. Sen ville barnen på shoppingtur, för att de inte hade något bättre för sig (ingen tvekan om att de är mina kids). Jag ställde motkrav; fem leksaker ut, en in. Så de rensade bort och även om ingen ser någon egentlig skillnad i rummen så vet jag och den känslan räcker. 

A var hos en kompis hela helgen, så jag och barnen var ensamma hemma. Hade en supermysig helg, där jag hann boosta mina barnbatterier och alla var faktiskt snälla typ hela helgen, myself included. 

Vädret var ju också helt fantastiskt! Gick ut och slängde soporna i ballerinaskor. S blåste såpbubblor på balkongen och jag köpte tulpaner till mig själv. De är fortfarande fina och jag njuter av dem varje gång jag går förbi köksbordet. Balkongdörren stod öppen hela dagen i lördags och jag frös inte.

Sen kom måndan igen och tisdan. De gick så fort så jag glömde nästan bort att det var tisdag idag, trodde det var måndag, vilket höll på att bli förödande mer än en gång när jag kollade kalendern. Fick nya, spännande kunskaper på förmiddagen och hann pilla mig i naveln en bra stund på eftermiddagen, när utredningsklienten som jag avsatt tid för att intervjua och sedan skriva inte dök upp. Extra kul en vecka som denna, när besöksavdelningen är stängd på fredag och jag således behöver tränga ihop alla klienterna på fyra dagar, som i slutändan bara blir två eftersom det alltid finns möten och annat roligt att ta hänsyn till. 

Hur eller hur, idag var det ljust när jag klev av bussen. Sa till familjen att jag inte minns när det hände senast, vilket E konstaterade var aldrig eftersom jag började åka buss mitt i mörkaste vintern. 1-0 till åttaåringen... Älskar så himla mycket att vi är på väg mot våren! Känner mig för det mesta bubblande glad och djupt lycklig. 

Nu ska jag måla naglarna.