Jag och min disciplin...

Satt o kollade igenom träningsschemat för halvmaran i eftermiddags. Kände mig sjukt peppad. Åkte hem och bytte om, men sen hände nånting... A ville gå en promenad med familjen först och det gjorde vi. Sen orkade jag inte springa längre :( Hungrig o trött o känner mig sjukt odisciplinerad (det har ni ju redan räknat ut de senaste veckorna!) Det jobbigaste med det är dock att A är borta i morgon, så den chansen försvinner också. Morr. Nästa gång ska jag inte gå på nån himla promenad! Sitter här och är sugen på att springa nu, men klockan är halv elva och jag bor inte i världens tryggaste stadsdel, så jag ger mig inte ut ikväll. Om jag vaknar tidigt imorgon kanske jag hinner springa en sväng innan A ska iväg. Sannolikheten att jag ska vakna tidigare än nödvändigt är dock minimal, jag har inte sovit på tre veckor känns det som (vilket ju inte är sant eftersom jag sov 10 timmar häromnatten). Fast å andra sidan, om jag går o lägger mig nu så kan jag hinna sova både 8 och 10 timmar och ändå vara uppe vid 9 och han ska iväg vid 11... Kanske genomförbart? Morgonlöpning går sällan bra, men den träning som blir av är ju ändå bättre än den som inte blir...