Fredagsshopping

Att gå utan barn på Ica Maxi kan vara rena semestern, möjligen bortsett från de tillfällen när alla andra är där samtidigt (fast så är det väl iofs ofta på charterbeachen också, så det kanske verkligen är som semester på riktigt?) Alla andra stormarknader ogillar jag skarpt; jag hittar ingenting och de har inte det jag vill ha. Idag var A på Kvantum hemma och handlade och han hittade inte heller allt, trots att det är vår vanliga affär, så jag fick kompletteringshandla på vägen hem. Hade tre saker på min lista när jag klev in på City Gross, som är ett av två alternativ på vägen hem från jobbet. En grej fanns inte, så jag borde kommit därifrån med två varor - om det inte vore för den inre okynnesshopparen. Mitt andra jag hittade en tesort som jag vet att A letat efter länge och som vi inte hittat på någon annan butik trots att det är Lipton. Sen hittade jag sköljmedel och kom på att det nog var nästan slut hemma. Sen hittade jag saltlakrits-flakes till glassen (som jag naturligtvis inte äter eftersom jag inte fikar i november). Hittade även en bit mögelost som ropade mitt namn. Sen hittade jag de här också:

A retade mig lite när jag kom hem o sa att jag tyckte de var fina ;) Men de känns liksom lite mer "rätt" än de där rosa och gula med grönt äckel uppepå (och då menar jag inte mögel). Lite mer som att jag har nån sorts känsla för inredning och dekoration, vilket jag ju egentligen inte alls har... Men de matchar vår svarta diskborste och den svarta korgen som svamparna ligger i.

Gjorde baconsallad till middag, stoppade barnen tidigt i säng (vilket INTE betydde att de somnade tidigt trots att de var supertrötta båda två) och nu har jag parkerat mig i soffan. Tittar inte på Idol och faktiskt inte på något annat heller. Tv på fredagar är ju hur trist som helst. Om man nu inte gillar Idol vill säga. Jag får väl spela lite Candy Crush istället. Borde kanske passa på att gå o lägga mig? Fick höra från en terapeut på jobbet idag att jag såg sliten ut. Eh, tack? Det är ju kanske inte direkt nån hemlighet, men knappast nån komplimang heller. Särskilt inte från nån som har jobbat som modell i Italien för 20 år sen. Nu har det iaf lugnat sig lite på jobbet, med två färdiga riskbedömningar och en som jag avsade mig (eller snarare chefen avsade mig eftersom jag inte kunde det själv). Så nu har jag bara sluttampen av en som hänger kvar. Ska inte göra några fler i år tänker jag. Och nästa år kommer det automatiskt bli mer jobb när jag ska vikariera för min fd vikarie på hennes nuvarande fasta tjänst också. Rörigt? Snabb genomgång: När jag gick på grav-ledigt började en tjej som heter Maria vikariera på min tjänst. Ganska snabbt fick hon fast tjänst på vår öppna avdelning och jobbade då dubbelt ett tag när det var rätt lugnt. Sen kom Erik in på min tjänst och de två hade varsin avdelning. Så blev Maria gravid och då jobbade Erik dubbelt ett tag istället, i väntan på att jag skulle komma tillbaka. Nu är jag tillbaka och Erik vikarierar för Maria. Hans vikariat går ut vid årsskiftet och under våren kommer jag dels att ha min ordinarie tjänst och dels vikariera för Maria tills hon kommer tillbaka (när nu det blir?), då det åtminstone i dagsläget ser ut att bli rätt lugnt på öppna i vår. Så ja, there we go. Jag ska vikariera för min vikarie. Och då kommer jag nog inte ha så mycket tid för några riskbedömningar.

Nu ska jag försöka andas. Sa jag att jag fick tid till läkare igår? På torsdag, inga problem med nya vårdcentralen so far alltså.