Efter 8 nätter och 9 dagar på resande fot så är nog de flesta överens om att man saknar något hemifrån. Den egna sängen är ju en klassiker. Min ingifta moster M (till skillnad från min blodsrelaterade moster M) skrev häromdagen på Facebook att det bästa var att komma hem till det egna hemlighuset. Själv har jag saknat min eltandborste mest av allt! Och att kunna gå o rota i mina egna köksskåp när jag är sugen på något att äta. Där vet jag var saker finns och jag vet att det finns något jag vill ha. Fördelen att inte kunna göra så är ju att man kanske kan gå ner något kilo, istället för att gå upp som många verkar göra på semestern.
När man som jag dessutom är väldigt kinkig när det kommer till corn flakes, och bara äter ett märke, så spelar det ingen roll att det finns aldrig så mycket flingor dit man kommer om de är av fel sort. Så efter 8 morgnar utan corn flakes till frukosten så var det som ett litet paradis i köket när vi kom hem och hade tömt bilen ikväll.
Första barnet somnade 23:16. Andra barnet är fortfarande uppe, 00:34... Så kan det gå när de somnar i bilen fast de inte borde! Hon har dessutom kommit in i det där fnissiga stadiet av övertröttheten, så det går inte att resonera överhuvudtaget. Suck. A's 13-åriga brorsdotter sover här i natt, men hon klarar ju sig själv som tur är, så medan A tar hand om E så sitter jag här och tänker att jag också borde gå o sova.
No comments:
Post a Comment