Fredag

Jag hatar att frysa. Alltså verkligen hatar, så till den milda grad att jag inte hittar ord för det. Det skulle vara ett väldig effektivt sätt att terrorisera fram uppgifter ur mig, sanna eller inte. "Ge oss det vi vill ha så höjer vi värmen, annars sänker vi en grad till" - "Jajaja, det VAR jag som sålde de superhemliga försvarsuppgifterna till utlandet!" Om det sen var det eller inte spelar mindre roll i det sammanhanget. Det enda som skulle kunna få mig att frysa frivilligt är om jag var helt säker på att det skulle få krig, svält och annat elände att upphöra en gång för alla. Då skulle jag nog kunna frysa resten av livet. Kanske. Svårt det där, när man inte är direkt påverkad av det som ska upphöra. För JAG får det ju klart sämre om jag ska gå omkring o frysa för att andra inte ska svälta eller dö. Men jag hoppas det skulle vara värt det ändå. Nåväl, med den inställningen till kyla är det svårt att motivera ut sig själv i regnet. Särskilt 05.35. Så det gjorde jag inte, avvaktade till efter barnen hade lagt sig istället. Ser framför mig hur morgonpassen inte kommer vara möjliga att genomföra alls framöver, i takt med att distanserna blir längre. Det är ett späckat schema inför halvmaran, inte många pass under 8-10 km alls och definitivt inte efter midsommar. Hur som helst så vore det ju bortkastat att lägga de där extra kronorna på Gore tex i skorna om jag ändå inte springer i regnet, så nu blev det en halvmil ändå ikväll. Inget supertempo, men med tanke på backarna (många och åtminstone en på 800 m) så tycker jag snittet låg rätt okej ändå. Familjen hade sin vana trogen somnat innan jag kom hem igen, så nu får det väl bli Homeland en gång till. Så mycket för den date-kvällen. Tur barnen åker till mojje o morfar imorrn, så jag hinner träffa den där A nån gång. Middag på O'learys och en hel natts sömn väntar.