Jag kanske inte har tillräckligt med kött på benen för att skriva det här inlägget egentligen, men jag gör ett försök: Vilka konsekvenser kommer det få för alla inblandade om man väljer att följa Psykiatriutredningens förslag om att ta bort Rättspsykiatrisk vård (härefter RPV) som påföljd och istället döma dessa personer "som andra brottslingar"? Det sistnämnda tolkar jag då som Kriminalvården alt. SiS, beroende på den åtalades ålder. Vem skulle vinna på det? I nuläget ser jag bara baksidorna. Jag kan t.ex. namnge (fast det kommer jag inte göra!) ett par sexualförövare som dömts till RPV, med eller utan särskild utskrivningsprövning. Om RPV plockas bort från rättssystemet så innebär det att dessa personer skulle hamna på mitt jobb eller - om några år - inom Kriminalvården (KVV). Jag kan inte tala för KVV men jag kan säga att kompetensen för att ge dessa personer vad de behöver inte finns på min avdelning, vilket skulle skapa ett stort primärt problem. Nu finns det ju alltid möjlighet att kompetensutveckla men jag tror ändå inte att vi skulle vara det bästa alternativet. Dessutom skulle övriga intagna bli lidande av den brist på energi som blir över till dem när man handskas med dessa psykiskt sjuka personer. Att starta nya avdelningar för dem kan ju vara ett alternativ - men då finns det ju samtidigt ingen anledning att plocka bort RPV som påföljd.
Det andra jag reagerar på är kravet på tillräknelighet för att en gärning ska kunna utgöra ett brott. Så om man är psykiskt sjuk/allmänt sinnesförvirrad så kan man gå fri?
Förslaget vill också slå samman lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) till en lagstiftning. Jag blir dock inte riktigt klok på hur de tänkt där.
Jag är än så länge MYCKET skeptisk till att ta bort RPV som påföljd och skulle gärna höra mer om detta. Förslaget läggs fram för socialministern idag, så kanske man kan få mer att läsa imorrn?
No comments:
Post a Comment