Monday, August 25, 2014

MTT

Vaknade med halsont i fredags, men bestämde mig rätt omgående för att inte låta det förstöra mina helgplaner. Har haft ont sedan dess och inte tränat ett dugg, dvs jag har inte sprungit en meter sen mitt 15-kilometerspass i tisdags, men siktar på PT-timmen på onsdag. Fick lite tråkiga besked ang. E's framtid på fredagseftermiddagen och bestämde mig för att flexa ut lite tidigare, åkte hem till en vän istället och pratade av mig lite.

På lördagen kom svägerskan med sambo på lunch, sen lämnade vi barnen med dem och drog till Sthlm på Mycket Trevlig Trettioårsfest (skulle det visa sig). Checkade in på hotellet vid halv fem och gjorde oss i ordning. Jag hade glömt hur lång tid det kan ta att sminka sig när man väl har tiden! Lillebror fyllde 30 i somras och ställde till med kalas nu, han hade hyrt en festvåning i Alvik och bjöd på både middag, livemusik och sköna människor. Kände kanske fyra utöver min egen familj, totalt var där runt 50. Men det hindrade inte mig från att ha en rolig kväll :) Avslutade kalaset med gemensam hotellfrulle på söndagen, tillsammans med lillebror o sambo och en bunt av deras kompisar som också bodde på samma ställe. 



Kom hem mitt på dagen och började göra i ordning E för maskeradkalas. Hängde sen ett par timmar med ett gäng ungar och ett par föräldrar. Förutom att jag helst hade slappat hemma i mjukisbyxor så var det trevligt, det kalaset också.


Avslutade sedan helgen med pizza och spelkväll. All in all en härlig helg som fick mig att glömma alla bekymmer för en stund. I morse fick jag dessutom mail från min kusin och bara att bli påmind om vad de går igenom, med barncancer och allt som hör till, fick mig att tänka på hur otroligt världsliga mina problem är. So what att E inte fick plats i skolan den här terminen, hon har åtminstone inte cancer! Har bestämt mig för att acceptera mitt (hennes) "öde" att gå kvar på dagis året ut, sen får vi se vad det blir av allt till nästa höst. Så får det bli.

1 comment:

www.mewertzaxelsson.blogspot.com. said...

Är ni glada nu, det är ju fint, för nu ska jag inte besvära er mer och inte läsa bloggen heller.

Mita.