På sistone har jag helt oförhappandes hört två låtar i helt olika sammanhang som tagit mig ett tiotal år bakåt i tiden, till människor och sammanhang som inte finns i mitt liv längre. Det har varit fascinerande tidsresor! Mina år mellan 18-25 var väldigt viktiga för mig på många sätt. Det har åren efter varit också, men på ett annat sätt. Man kan väl sammanfatta det med att det hände mycket under de där åren som lärde mig en hel del om mig själv. Ibland saknar jag åren i Umeå alldeles otroligt mycket. Inte för att livet är sämre nu, bara annorlunda.
Jag bjuder på en till Dagens, Aretha gott folk!
Äh vad 17, ni kan väl få en till: POD, my friends.
Som ni märker blev det inte så mycket av min tidiga kväll. Nytt försök om 10, 9, 8, 7...
No comments:
Post a Comment