Ca 4 timmar innan start fick jag i eftermiddags erbjudande om en överbliven nummerlapp till Blodomloppet. Jag kunde inte motstå frestelsen... Hämtade E, lagade mat snabbt som attan och packade ner och åkte ner till Studenternas och efteranmälde E till Lilla B-O, sen hade vi picnic i väntan på hennes start. Sprang med henne, ca 750 meter, och kände att det var ungefär vad jag orkade springa. Hon var superduktig och sprang hela vägen också! Sen tog vi vagnen och promenerade mina 5 km. (E somnade naturligtvis direkt i vagnen, eftersom hon vaknade en timme tidigare än vanligt i morse. Sen sov hon sig runt nästan hela banan och har desto svårare att somna nu, trots att hon fortfarande är trött som en gnu). Min målsättning var sub60 och vi tog oss runt på ca 54 min. Resultatet känns sådär, nästan dubbla tiden mot mitt senaste 5km-lopp (28:43, ToppLoppet i oktober) och drygt 20 minuter långsammare än samma lopp/bana förra året, men det har väl sina randiga skäl... Och för att vara 35+6 veckor gravid och inte ha tränat alls på en månad så får jag väl vara nöjd att jag ens kom runt :)
Jag blir mer och mer kluven till att springa lopp av alla de slag. På ett sätt är de den motivation jag behöver för att hålla igång med träningen - men samtidigt så känns det alltid som att jag presterar sämre än vad jag vet att jag kan, mestadels för att det är så trångt i banan och att långsamma människor inte har vett att hålla till höger (de tycker antagligen att det finns någon annan som är ännu långsammare som kan vara där, lite samma mentalitet som på motorvägen). Imorrn hägrar hur som Vårruset. Undrar hur det kommer gå och undrar vem som kommer ligga hemma med sammandragningar på fredag... ;)
Helgen ser ut att bli trevlig, med bröllop på lördag och fira A en tredje gång på söndag. Synd bara att vädret inte verkar bli nåt att hänga i granen.
3 comments:
jag tror hemligheten är att välja bort lopp som lockar folk som inte springer i vanliga fall, som Vårruset och Tjejmilen. Jag har då aldrig kunnat hålla ett vettigt tempo i såna lopp. Ngt glesare och springvänligare lopp, som Hässelbyloppet, är nog bättre om man vill försöka göra en bra tid. Så kommer jag resonera framöver iaf, efter att ha gjort första kilometern på milspåret på 6:40, bara pgr av trängseln. =/
Vårruset och tjejmilen är bra för såna som mej som inte klarar att springa så många meter åt gången:)(fast jag brukar försöka hålla mej hyfsat ur vägen för dom som springer och starta i rätt startgrupp) Midnattsloppet var en större utmaning men väldigt roligt beroende på den folkfest det var, men betydligt tuffare.
Ja, det är bara så ont om andra lopp på vårkanten... Men igår kändes det så ovärt, de måste hitta en bredare bana om det ska funka! Jag ställde in VR idag pga regn, men det går ju delvis samma sträcka och ger upphov till samma frustration...
Post a Comment