Helgstatus

För 15 år sen var jag ofta kvar till stängning på de ställen där jag umgicks med folk på helgerna. Men det var då, sånt orkar man ju när man är 18-19-20. Sen dess har jag gått hem betydligt tidigare. Därför blev det lite av en chock när lokalen i fråga tände taklamporna igår! Kvällen passerade väldigt fort i trevligt sällskap och jag tror att vi alla var lite förvånade över att det "redan" var dags (efter 7 timmar tillsammans). Bra samtal om viktiga saker; andra perspektiv på vissa delar av livet satte bitar i nytt ljus och förklarade både det ena och det andra. Därtill en stor portion humor och många skratt. Kom hem 3, då hade batteriet i telefonen dött och A var så pass orolig att han satt o höll på att skriva ett FB-meddelande till en av mina kollegor som han visste att jag var med. Lite gulligt på sitt sätt (antar att E inte kommer tycka det är lika gulligt om 10 år).

Pulsen konstant över 80 idag, not joking. Till och med nu när jag legat i sängen ett par timmar o kollat på tv. Infektion i kroppen är ju ett faktum, men 80+ vid vila känns ändå inte helt rimligt. Googla är ingen idé, då har man snart både den ena och den andra dödliga diagnosen, som i slutändan bara är en helt vanlig förkylning. Och vem har tid att vara sjuk anyway? Tillbringat dagen på Leos Lekland. Hej och hå... Jag förstår att barnen gillar det, men för en själv som förälder är det ju rena självmordet att åka dit. E var på kalas, så jag hängde med S, som blev så till sig att han inte visste vart han skulle börja. "Där. Nej där. Nej här. Nej förresten, här" o så sprang han bara runt, runt. Till slut fick jag tala om vilken rutschkana han skulle åka först, annars hade han aldrig kommit sig för med att åka nånting. Ser inte direkt fram emot ett till kalas på samma ställe nästa helg...

I säng vid 4 i morse och när barnen gick upp vid 8 hade jag svårt att sova mer, inte superpiggast idag alltså. Somnade en stund medan A lagade mat, välbehövligt men inte tillräckligt. Nu ser jag fram emot att sova en skvätt.

Ekvationer

När jag bad skolan om mer utmaningar för 7-åringen, hade jag inte räknat med ekvationer. Men hej o hå, hon löser dem också!

Annars då? Jo tack, november tickar på och jag längtar till nästa vecka när det är slut på eländet! Hade finbesök av Fru Nilsson förra veckan, så himla mysigt < 3 När barnen lagt sig om kvällarna och A satt med sina projekt vid datorn så var det nästan som på den gamla goda tiden då vi bodde ihop. Chit chat och te i varsin ände av soffan, prat om allt möjligt men mest av allt relationer. Som det ska vara. En välbehövlig paus i allt det grå!

Måndagen inledde veckan med lätt halsont och jag ställde in träningen i förebyggande syfte. Så särskilt förebyggande blev det inte, snarare så tilltog symptomen med nästäppa och hosta och igår kväll toppade jag med feber. Inte mer än 38 grader dock. Gick o la mig vid 19, sen vaknade jag 4.10 i morse och undrade om det var dags att gå upp. Lyckades slumra ett par timmar till och eftersom jag inte hade feber då så pallrade jag mig iväg till jobbet. Hade inte riktigt tid att vara hemma just idag av alla dagar. Gick rätt bra, trots att sista mötet började vid 17. Imorgon har jag ledig fredag (oj vad jag kommer sakna dem när jag går upp på heltid efter nyår!) och tänker passa på att kurera mig fram till 13.30, sen blir det hockeyträning, vinterskoinköp och sen middag med ett härligt gäng. 

Som ni märker så lever jag än. På återhörande, åtminstone nån gång till innan jul!

Gråben

Såg mig i spegeln i morse och konstaterade att jag tagit konstformen Sliten Småbarnsmorsa till perfektion. November plockar verkligen inte fram det bästa ur en människa på norra halvklotet! Gråblek och rynkig, dessutom med en utväxt i ena änden av håret och svinto i den andra (japp, fortfarande, trots inpackningar stup i kvarten). Lika mycket sugen på att lägga mig i solariet som jag är osugen på att få cancer.

Taggar för utbildning imorgon, för att sedan kunna internutbilda i vårt nya dokumentationssystem. Som sen lanseras dagen efter att jag byter jobb... Som jag har kämpat för min lilla dokumentations-bebis i alla år. (Och som dokumentationen har utvecklats under den tiden!) Nu är det som att den flyttar hemifrån för att gå gymnasiet och jag får inte följa den hela vägen i mål. Eller nåt annat sentimentalt dravel... Känns lite tråkigt att inte få vara med att sjösätta och utvärdera, men nya jobbet väger tyngre. Är glad att jag ändå kan vara med och påverka inför och sen veta att jag överlämnar i trygga händer till kompetenta kollegor.

Inser mer och mer hur mycket det är att tänka på inför att man byter jobb. Det är inte bara släcka lampan och gå hem; information ska överlämnas till efterträdare (helst all information, inte bara det jag kommer ihåg för att resten ändå sitter i ryggmärgen), lådor ska rensas och farväl ska genomföras. Det sista vill jag helst inte tänka alltför mycket på, så jag fokuserar på att skriva listor för vad som behöver överlämnas istället. Det är en hel del.

No excuses

Hittade en rolig lista igår; 11 tillfällen då det är okej att hoppa över träningen. Jag, som alltid letar efter en legit ursäkt att slippa träna, kastade mig naturligtvis över den. Vissa delar – sömnbrist, sjukdom och skador – kändes naturliga och var ingenting jag inte redan använder som ursäkt. Andra delar hade jag svårare att hålla mig för skratt när jag läste; om du precis har fått en Botox-fyllning, en bikinivaxning eller en spray tan. Nej, okej, om man har spray-solat så behövs ju ett antal timmar för färgen att torka ordentligt och man vill kanske inte ha svettränder över hela kroppen för att det rinner genom otorkad färg. Men då kanske man ska spraya efter träningen? Eller vad vet jag. Det kanske är människor som jag, som vill vara vältränad men inte jobba så hårt för det, och då kan det ju vara skönt att veta att det åtminstone finns utvägar.

Skön diskussion med E när jag gjorde matlåda igår kväll;

”Mamma, brukar du äta kall mat på jobbet?”

”Nej, vi har microvågsugnar där också”

”Men… Det är ju inte bra att värma i plast!”

”Men jag lägger upp maten på en tallrik först”

”Va! Har ni tallrikar också på ditt jobb?! Lika många som hemma?”

”Ännu fler”

”Lika många som i skolan?”

”Nej, inte riktigt så många”

”Jaha”

:-)

Living on the edge

Har känt mig lite lagom wild and crazy några dagar, med sommardäck i halkan. Just idag kändes det mer än lovligt crazy, när jag fick en okontrollerad sladd o två mötande bilar i en kurva. Jag har varit med om det förut i samma kurva o förra året var det en kollega som körde i diket just där. Så det är inte bara min bilkörning... Skyddsänglarna var dock tidigare på sitt jobb än jag o lyckades parera både de mötande bilarna o diket med nån hårsmån till godo åt vardera håll. O nu sitter vinterdäcken där de ska! Tydlig förbättring i halkandet när jag åkte hem från verkstan.

Efter 11 träningslösa dagar var jag tillbaka i spåret ikväll. Jag älskar att springa i snön! Inte som underlag betraktat, det är faktiskt rätt värdelöst utan dubbar. Men stillheten, tystnaden o ljuset. Däremot svårt att ta ut steget ordentligt, vilket lätt gör att passet inte blir lika bra. Men det var skönt. Maxade pulsen strax över 180 och funderade över om det är värt att investera i en värmeväxlare till vintern? Nästa vecka är sista veckan med intervallträning, sen kommer jag nog sikta på mer BodyPump ett tag (så länge det är mörkt och kallt ungefär). 

Nä men om man skulle gå o lägga sig istället... Det är ju trots allt två arbetsdagar kvar den här veckan!

Lugnaste dagen ever

Det börjar kännas lite konstigt, det här med nytt jobb. Insåg idag att efter 9 år så är det inte bara nya arbetsuppgifter, utan även nya kollegor att samspela med. Hur gör man det?! ... kan man ju undra. Lite nervöst är det allt.

Idag blev det en seg, seg, seg dag. Vaknade 10.25 (!), låg kvar i sängen 40 minuter till bara för att jag kunde. Inga aktiviteter inbokade för någon, inga tider att passa. Minns inte ens vilken månad det hände senast. Inga träningar, inga kalas, inga play dates. Åt frukost i ett par timmar, innan jag gick o la mig igen... Tog en promenad med E på kvällen, köpte present till morgondagens kalas. Mycket mer än så blev det inte av just nånting idag. Precis vad jag behövde! Nu har jag klämt i mig både Oreos o nachos, för att kompensera att jag inte tränat en sekund sen förra torsdagen. Om vädret är bra kanske jag springer en kvart imorgon, men mest troligt inte. November is November all the way.

Ka-Ching

Tackade å E's vägnar ja till ett 7-årskalas till helgen och undrade vad födelsedagsbarnet i fråga önskar sig. "Att hon kommer är en tillräcklig present" fick jag till svar. Skjut mig! För vilken 7-åring är kompisarnas närvaro det enda som räknas? Nåt litet paket vill man väl gärna ha ändå. Och inga uppslag fick jag... Pussel, pyssel eller en bok liksom?

Onsdagen kändes som torsdag, vilket inte direkt förtar känslan av att hela november skulle vara en lång radda torsdagar. Imorgon är det torsdag på riktigt >_<  Första snön o fortfarande sommardäck. Naturligtvis inga lediga tider för skifte förrän tisdag på hotellet. Förutom det så är det bra. Ser fram emot halvdag på fredag. Har varit jättetrött senaste dagarna, fast jag kunnat sova lite längre hela veckan då barnen är lediga. Hösten tar ut sin rätt varje år. Och med närmare 30 semesterdagar kvar hade jag ju lätt kunnat vara ledig en vecka för att vila upp mig. Nu tänker jag att de blir ett välkommet extratillskott i kassan istället, om jag säger upp mig fr nuvarande jobbet lagom till sommarn. Vi tänker resa iväg nånstans utan barnen för att fira vår 10-åriga bröllopsdag, så den resan betalar ju sig själv isf. Ska bara klura ut ett bra resmål. Kroatien eller Sardinien? Gärna nåt med både bra träningsmöjligheter o romantiska restauranger i solnedgången. Kritvita stränder o turkost vatten. Pittoreska små butiker i ett gammalt fiskeläger, eller nåt åt det hållet.

November

Så, nu är alla formaliteter (som att informera chefen etc) avklarade och jag kan äntligen tillkännage även här på bloggen att jag har tackat ja till ett nytt jobb. 9 januari 2017 går jag över till Frivården och jag ser jättemycket fram emot det! Även om det är med dubbla känslor jag lämnar min nuvarande arbetsplats efter drygt 9 år. Tar tjänstledigt 6 månader till att börja med, sen får vi se vad som händer, men jag har en känsla av att jag kommer trivas och att det kommer vara väldigt utvecklande för mig som person också.

Löpträningen har höstlov och jag har tagit ledigt från all träning den här veckan. Sprang i torsdags, siktet på 12 km men fick bryta halvvägs. Då hade jag ändå ett tempo precis under 6 minuter, mot 5.38 i snitt på 12 km veckan innan. Sen dess har jag inte rört mig mer än nödvändigt. Efter en period med något mer normal vilopuls så är jag dessutom tillbaka runt 67-68-69 slag per minut. I vilopuls! Något i kroppen är inte som det ska. Fortfarande oklart om det är stress eller infektion. Stressfinnarna och bekymmersrynkorna har också vuxit på sistone, hösten har varit hektisk med både yttre och inre stress. Nu är det dessutom november, min absoluta ofavoritmånad, som att ha 30 torsdagar i sträck. Oh well, en är ju avklarad, så bara 29 kvar. Går det att snabbspola?

Läste ut Kepler förra veckan, påbörjat nästa spännande bok nu. So far so good.