Macaroner

Nog för att jag hade hört att macaroner kunde vara kluriga att få till, men det var värre än väntat.  Ni ser ju plåtarna och resultatet. Drygt hälften gick inte ens att få loss från pappret. Barnen var inte stormförtjusta heller, så nästa gång blir det vanilj(mar)drömmar istället.

Men annars gick det bra o fröken var nöjd med sin dag. Avslutade kvällen med pizza och Rasmus på luffen. Och feber... Inte jag, utan  S - vabruari som ett brev på posten.

Imorgon konferens i Sthlm, nu lite Ahnhem-deckare innan läggdags. 

Mat m.m.

Jambalayan i sig var det inget fel på (förutom att jag inte gillar chorizo, men jag plockade kycklingbitar istället och lämnade korven åt familjen). Men nästa gång gör jag den utan räkor, dem var det som väntat ingen som åt upp. Barnen hade lite svårt för hettan i såsen, men smakade iaf på allt. E var inte jätteförtjust, S sög på en räka en stund men ratade den och åt massor med korv istället, precis som han alltid gjort. Jag vet inte hur det gick till, men den ungen älskar korv i alla dess former. Strax innan sin ettårsdag smällde han i sig en och en halv sån där tjock grillkorv innan han var nöjd. Därifrån har det liksom bara fortsatt. Hur eller hur, jambalaya utan räkor kan jag tänka mig att göra igen. Och min Crock pot älskar jag < 3

Om man gillar deckare kan jag därtill rekommendera min senaste favoritförfattare, Stefan Ahnhem. Nästan i klass med Kepler om jag får säga det själv. Tjocka böcker som liksom bara försvinner ändå, spännande ända in i slutet. Sen har jag börjat läsa Adler-Olsen också, även honom gillar jag so far (läst en). Kanske något mer förutsägbar än Ahnhem.

Men ikväll blev det inget läst. För vissa är ju födelsedagen mer viktig än för andra och med hälften av familjens födelsedagar inom loppet av en och en halv vecka är det ju tur att vi inte båda lägger lika mycket vikt vid dem. Men de senaste dagarna har det planerats, förberetts, fixats och handlats. Och just idag bakats maränger. Mitt "nyttiga" (mindre onyttiga) liv går bra, men pms har en tendens att skapa svårigheter på vägen. Tillät mig att smaka två stackars maränger. Tydligen ska det vara barnkalas med "regnbågstema", med så många olika färger som möjligt. Så vi har handlat duk, assietter, muggar, serpentiner, ballonger, ljus och servetter i åtminstone sex olika nyanser. Tänkte baka macarooner i olika färger också, återstår att se hur jag lyckas med dem. Men innan kalaset på söndag så blir det lite firande med familjen på själva sjuårsdagen och då ska det tydligen serveras marängsviss (vilket ju iofs är väldigt bra för mitt mindre onyttiga liv, eftersom jag inte direkt gillar någon av ingredienserna mer än möjligen lite glass). Köpta maränger har jag aldrig förstått mig på, så de serveras endast i  undantagsfall, men allt som oftast (dvs nån gång om året när någon vill ha maränger...) tar jag mig tid att göra egna. Det är ju verkligen hur enkelt som helst, om än lite tidskrävande.

Medan marängerna stod i ugnen passade jag på att spela lite hederligt 8-bitars Mario. Fördelen med att spela det på Wii är att man slipper blåsa i kassetten och hoppas att det funkar varje gång :)

Sovit för lite har jag gjort flera nätter i rad nu, så det kan jag ju fortsätta med, så hinner jag läsa ett kapitel innan jag släcker. Godnatt!

Jambalaya

Jag befattar mig ytterst sällan med skaldjur, om jag inte blir serverad en toast skagen på nån tillställning. Tackar nej till kräftskivor osv. Det är ett aktivt val jag gjorde i högstadiet, när vi dissekerade räkor. Dels tycker jag de är obehagliga o dels uppskattar jag inte den kulinariska upplevelsen.

Sen ibland får jag för mig att testa nya recept. Det var så jag lärde mig äta broccoli som 19-åring. Receptet sa broccoli, så i med broccoli vare sig jag gillade det eller inte. Därefter åt jag broccoli så det är ett mirakel att det inte växte ur öronen på mig.

I helgen fick jag för mig att jag skulle laga jambalaya till veckan. Va?! Ja, typ så. Med räkor i receptet. Och dem kan man ju tydligen inte bara plocka bort om man nu inte gillar dem... (Eller?) Att köpa färdigskalade kändes inte jätteroligt. Så frysta räkor blev det, med skal o ögon o hela baletten. Jag blev smärtsamt påmind om varför jag inte äter dem o fick stålsätta mig flera gånger för att inte skrika rakt ut när jag skalade de där stackars åtta räkorna. En fruktansvärd, traumatisk upplevelse som endast kan jämföras med sniglar. Och det säger allt.

Nu hoppas jag att de är värda det när jag kommer hem imorgon.

En liten text om ingenting

Jag har tänkt sen i oktober att jag kanske skulle ge Stockholm Halvmarathon en chans till. Efter förra varvet (2014) sa jag att det var enda och sista gången, men jag har blivit mer och mer sugen över vintern. Och nu har jag börjat säga till så många att jag är sugen, så snart har jag inget annat val än att anmäla mig :) Eftersom jag springer väldigt lite i den här kylan så känns det nervöst, men det är ju ett tag kvar till september, så jag kanske hinner komma i form igen. Och det är ju alltid bra med ett tydligt, konkret mål för att hålla motivationen.

Annars är det mycket fokus på styrketräning just nu. Alltså inte mycket som i body building, men jag försöker hinna med två eller tre pass i veckan iaf. Med bilen på verkstad är det svårt att hinna till Body Pumpen i veckan, så idag blev det en tur i gymmet. Länge sen, lite läskigt. En tjej med betydligt mer muskler än jag gav mig blickar som inte gjorde att jag kände mig mindre vilsen, trots att jag ändå inte gjorde någonting som jag inte kört med PT:n. Skön smärta i rumpa o lår nu.

Inte lika skön röra här hemma. Sorterade tre lådor med högkvalitativt skräp häromdagen, slängde det mesta rakt av. Men sen är det ju julgranen och adventsstakarna som ska ner också. Och orken som tryter. Dåligt kombo. Hade tänkt åka till IKEA för lite småsaker också, men utan bil blir det liksom inte av.

Har bokat resa till Prag däremot! Åker med fem tjejkompisar i slutet av april. Någon som varit där? Tips? Allt från kulturhistoria till löprundor till spa-anläggningar och restauranger... Jag kommer ha ca 75 timmar på mig att hinna med allt som inte får missas.

Men innan dess ska jag hinna fylla år också och då tänkte jag köpa en sån här till mig själv, för A's pengar :)

Passade på att shoppa lite när jag träffade JoA för lunch och Starbucks idag också. Inga löpartights, men väl två par kompressions calf sleeves (vad-ärmar? Som knästrumpor utan fötter). Sen blev det visst en klänning och ett par vanliga långärmade tröjor med värmefunktion också. Jag som alltid fryser tyckte det verkade väldigt lovande med tröjor som höjer temperaturen med upp till tre grader. Återstår att se om de funkar, recension kommer. Mina tidigare, från ett annat märke, fungerar bra, men dem har jag ju när jag tränar. Känns möjligen inte så fräscht att ha till vardags.

39 grader hade S när han somnade strax efter 18. Pluttungen < 3 A får vara hemma med honom imorgon.

Den vackraste visan

Den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt
Den blev i en dröm på Montmartre
hos en fattig pariserstudent

Den skulle ha lyst över länderna
och tvingat en vår på knä
och en värld skulle tryckt till sitt hjärta
en ny Musset

Han skulle ha vandrat vid kajerna
med en blekt liten blåögd Lucile
och diktat violer och kyssar
nu en natt i april

Den vackraste visan om kärlek
kom aldrig på pränt
Den begrovs i en massgrav i Flandern
med en fattig pariserstudent

Hej kaos

Ni vet den där morgonen när man redan är sen till förskola/fritids/jobb, och bilen därtill är täckt av en decimeter snö? En sån morgon var det. Passade på att stoppa en handfull snö i jackfickan när jag sopade av bilen, så var allting där i blött när jag väl kom fram också. Lämnade bilen på verkstad på vägen, fick mig inte bara en utan två uppfriskande kilometerlånga morgonpromenader i snöyran på väg till och från bussen. Hej o hå.

Igår övade jag på att säga nej till andras uppgifter. Det är en sak att någon frågar ”Kan du kolla upp det här åt mig?” och jag kan göra det. Men när jag säger ”Jag kan göra det efter lunch” och får svar ”Då är jag inte här så då behöver jag hjälp med det här och det här också”, då hinner jag faktiskt inte. Så då fick jag säga nej. Sen fick jag en fråga på eftermiddagen om jag kunde hjälpa till med en grej i ca 30 minuter, vilket jag inte heller hann eftersom jag var på väg att åka hem. Jag åkte hem med blandade känslor av att ha satt adekvata gränser för mig själv och att ha let others down. Jobbar på det också.

Sen undrar jag vad det är med den här tv-trenden att kändisar ska ha massa gäster och sitta o prata om ditten o datten? Jills veranda, Renées brygga, Bindefeld hit och Plura dit. Jag har aldrig gett nåt av programmen en ärlig chans, kanske förs det jätteintressanta samtal. Men jag tycker programidén blir urvattnad när alla kanaler ska ha ett eller helst två program var av samma kvalisort.

Nej men om man skulle ta o gå på lite personalmöte istället.

I'm alive

Hoppsan då, här har jag visst glömt bort att tala om att jag lever. Men det gör jag. Har haft det ganska bra sen senast till o med. Dejt med maken i lördags, middag o bio. Sen mys hos svägerskan i söndags. Förutom det har jag mest jobbat o tränat, som vanligt. Haft lite gäster till o från. Åkt pulka och frusit också. Och gnällt över slasket som kommer nu när det blir varmare. Fullt upp som ni hör. Stressat lite över att bilen ska in på verkstad på onsdag morgon, kommer bli tuffa dagar för både mig o barnen framöver, med längre restid o längre dagar på fritids/förskola. Tur det är tillfälligt och tur i oturen att det krockar med lite utbildningsdagar när jag ändå inte måste ha bilen. (Uppenbarligen så måste jag inte ha bilen nån dag, eftersom det går bussar, men det underlättar vardagen enormt, särskilt så här års när jag vägrar cykla!) Passade på att veckohandla via nätet idag, så slipper jag åtminstone tänka på det imorgon när jag ska hinna göra allt som måste göras innan vi blir av med bilen i en och en halv vecka. Vad det nu är mer än veckohandling man måste ha bilen till? Kan inte komma på nånting, så det kanske blir lite träning istället.

Annars är det nog inte så mycket nytt under solen tror jag. Hur mår ni?

2016

För fjärde året av de senaste fem jobbar A i natt igen. Vi fick till en mysig middag med familjen, sen blev det Emil-filmer för mig o barnen resten av kvällen. Jag, som vanligtvis älskar klänningar, tvingade mig själv att inte sitta i mysbyxor för E's skull, hon var helt på det klara med att vi skulle klä upp oss kvällen till ära < 3

Vi gick ut strax före midnatt för att se lite fyrverkerier, båda barnen var helt saliga och höll ut längre än jag egentligen, men de fick hållas och jag fick frysa. Väl hemma igen slocknade de på två sekunder var. Imorgon går vi på bio, jag tänkte göra det till nyårsdagstradition (vi började förra året). Kanske (förhoppningsvis) kommer det inte bli Alfons varje år, men både förra och det här.

2015 var året då vi äntligen flyttade, efter att ha bott i 7.5 år på en "tillfällig" adress (det var iaf tanken när vi flyttade in 2007). 2015 var även året då jag frivilligt cyklade för första gången på 11 år. Förutom all cancer som fortsätter finnas runt omkring så har jag på ett personligt plan haft ett rätt bra år. Flyktingarna från Syrien säger kanske inte samma sak och det skrämmer mig hur kallt vårt land och vår värld har blivit under året som gått. Teodor Kallifatides skrev det väldigt bra i dn i (förr)går:

Man kan kanske inte rädda alla.

Men man bör försöka.

Mina mål för 2016:
Att må så bra jag bara kan.
Mer tid och mindre gnäll med familjen

Önskar er alla ett riktigt gott nytt år!