Den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt
Den blev i en dröm på Montmartre
hos en fattig pariserstudent
Den skulle ha lyst över länderna
och tvingat en vår på knä
och en värld skulle tryckt till sitt hjärta
en ny Musset
Han skulle ha vandrat vid kajerna
med en blekt liten blåögd Lucile
och diktat violer och kyssar
nu en natt i april
Den vackraste visan om kärlek
kom aldrig på pränt
Den begrovs i en massgrav i Flandern
med en fattig pariserstudent
