Hej 2013!

Med 94% av året i ryggsäcken har jag klarat 92% av mitt mål vad gäller träningstid - 2749/3000 minuter. Om jag lyckas få till mina tre halvtimmespass i veckan resten av året så har jag 3000 som i en liten ask! Inga plankor är inräknade i tiden. Skulle jag räkna dem skulle jag få lägga på drygt två timmar till, men det känns inte helt rätt på nåt vis. För övrigt är jag uppe i 19ish minuter hittills i december, innan dagens plankor är gjorda. Upplägget för att lyckas den här månaden är 3*max men minst två minuter om dagen (så 3*30 sekunder är inte tillräckligt, inte heller 2*90) samt en vilodag efter var 10e plankminut.

Utöver målet med 5000 minuter nästa år har jag satt upp att jag ska nå 1000 kilometer under 2013. Är det rimligt? Det borde det vara, 15 kilometer (3*5) i veckan ger 780 på ett år och jag planerar ju att utöka distansen sakta men säkert, så 100 mil borde jag klara... Det blir ju bara knappt 2 mil i veckan!

Just det, jag sprang ju idag också! Det blev löpbandet, snö är inte min grej. 5 km på 30:30, 1.5% lutning på bandet (vilket motsvarar relativt platt mark men åtminstone inte nerförsbacke som 0%). Surt att inte komma under 30, men jag sprang iaf och skönt var det!

Nu skulle jag gärna vilja veta hur man får en fyraåring att ligga kvar i sängen utan att komma upp/gallskrika för att det är kul/skratta åt att man blir arg, utan att man behöver hålla fast henne i sängen? Jag blir tokig!! Hon har verkligen gjort det till en sport att inte ligga kvar, hon säger till och med långt innan hon gått och lagt sig att hon ska springa upp och tramsa... What's up with that liksom?! Hon knäcker mig totalt! Dagen och kvällen kan vara hur bra som helst, ända tills hon ligger i sängen. Det är som att vända på en... vad det nu är man brukar säga att man vänder på. Nattningen tar flera timmar av aktivt arbete  V A R J E  kväll nuförtiden! Så här illa har det inte varit på ett par år åtminstone. Precis all min energi går åt till det här för tillfället. Tur att lillebror är snäll och sover sig igenom eländet, så man inte behöver jonglera två skrikande ungar (ffa de kvällar A jobbar).