Tank att d kan fa plats sa manga tankar i ett sa litet (nja...) huvud. ALLT snurrar verkligen just nu! Du - varfor - varfor igen, Hon och Han (mest Han) - varfor, E & J & jag, Hemma...
Ja, hemma... Vada hemma? Jag har inget hem. D har slagit mig mer o mer. D e liks har som e 'hemma', rent officiellt. Men d e bara ett tak over huvet o mat pa bordet, d e inte ett hem, iaf inte MITT hem. Jag har inget sant. O har blir jag ju bara kvar max sex manader till, d gor att d kanns annu mindre som ett hem. Att veta hur jattebegransad tiden e o att d kommer ga jattejattefort. Sen blir d till att mellanlanda i ett gastrum en manad, o sen drygt tre manader i ett nytt land igen, o sen tbaka t Rullstenarna ett par veckor, innan d bar av t Gastrummet igen over jul... Och nar jag val far ett eget hem (planerat till januari 2007!) sa vet jag inte hur lange jag kommer fa bo dar heller, far jag som jag vill blir d ju bara 5-6 manader dar oxa... Jag far panik i hela kroppen!
Och E & J & jag da... J e ju precis allt d som E och jag har pratat om att vi har velat ha o behovt, o d va jatteroligt att ha henne i borjan. Men nu tar hon E ifran mig. Eller? Jag vet inte, d e kanske bara mina hjarnspoken som tycker att d e sa... Men d va valdigt skont att fa ata middag me E utan J idag, men d va anda inte som forr. Kommer d nansin bli d? Nej. For nu e J har, o jag vill ju inte att hon ska bort heller... For da kommer ju E och jag sitta dar o klaga pa hur trakigt vi har o att vi borde ha nan mer att leka me igen... Men sa har: They're getting so close, and I'm not! Jag sitter i baksatet o kanner mig utanfor. Jag ligger hemma i min egen sang o sover medan dom har sleep overs. Jag far veta allt i andra hand nu, inte i forsta som jag fick innan jul.
Och nu kom askan o blixtarna oxa. Vilken patetisk vinter! Januari 11e (en vecka kvar!!) och d e 10 plusgrader pa Celsiusskalan ute! Bara blott o smutsigt, inte alls sa dar vitt o vackert som d ska va sa har ars... Klagar inte pa temperaturen, men dom omstandigheter som orsakas av den e mindre angenama...
Och DU da! Va gjorde jag nansin for att fortjana att behova sitta har o fundera pa Dig?? Jag vet va som gick fel, jag kommer aldrig fa veta varfor. D har gatt 8 manader nu, kan jag fa leva ett normalt liv nan gang?!
Sen va d ju d dar me morgondagen oxa... Just nu kanner jag mest for att unna mig en sovmorgon, mest for att d kan bli den enda pa hela veckan. Men a andra sidan, den dar middan me E va ju inte den nyttigaste, sa jag borde ju ta mig till gymet nar jag har tid for en gangs skull... Men vada BORDE? Gymet ska man ga till for att d e roligt, o d e d inte just nu... Jag kan aka dit pa fredag efter jobbet istallet... Fast som sagt, jag borde... O d e ju inte som att jag inte hinner sova, om jag bara tar mig i kragen o gar o lagger mig nan gang... Jag behover ju inte sitta uppe t 2, bara for att jag borjar 12 imorrn o har 12 trappsteg t jobbet...
D suger oxa, att bo pa jobbet, for man blir helt knapp i huvet efter ett tag. Man MASTE ut nar man inte jobbar, for att overleva, vilket ju i princip betyder att man blir utkord fran d dar hemmet man inte har... Tur vi har Starbucks, mitt andra hem... Men d e ju lite sa dar... Nar man far hora "Nej, hon ater ute jamt". Ja. Men d e val inte sa konstigt? Har ni forsokt va hemma 24 timmar om dygnet nan gang? Nej, ni bara jobbar o tranar o shoppar o springer arenden... Och later mig ta hand om era barn. Hemmafru for barnens skull? My ass. Inte undra pa att dom blir utatagerande! Langa skoldagar, inga foraldrar som e tillrackligt narvarande, aktiviteter JAMT! Jag fattar inte hur ni kan ens tanka tanken "Fotboll" och "Onsdag" i samma mening! EFTER tennisen?! Sluta nu!
Sa dar ja. Nu e huvet lite mindre overladdat. Fortfarande pa hogvarv, men jag har atminstone fatt ur mig en del... Jag saknar er! Men snart kommer jag "hem" igen...
No comments:
Post a Comment