En vecka

Efter att ha varit den alla kommer till med frågor känns det väldigt underligt att vara den som kan minst. Om allt. Första veckan på nya jobbet har varit intensiv och det är svårt att förstå att det bara är en vecka som gått. Varit sjukt trött hela veckan av alla nya intryck - rutiner, arbetsuppgifter, människor... Men roligt är det! Och ramarna till pusslet börjar falla på plats. Om nån vecka till räknar jag med att vara lite mindre trött.

Igår fick jag känna på baksidan av att vara hockeymorsa, när A hade bilen på jobbet o träningen började 8. Bara att väcka barnen strax innan tuppen o sen promenera till ishallen med all utrustning. Hej o hå... Men vi kom fram o träningen gick bra.

Direkt från hockeyn till gymmet för ny Bodypump-release. Grymt kul! Och jobbigt. Körde med vanliga vikterna på alla övningar och det känns lite här o var i kroppen idag.

Snart dags för kalas på Leo's lekland igen. Jag börjar bli allergisk mot det stället... Jag fattar grejen att slippa planera, handla, städa o diska efter sjuttielva ungar, men det är inte jätteroligt. (För mig, barnen älskar det).

Men först ska jag börja läsa en ny bok.