Fåfänga föder energi, hävdar Åhléns i ett försök att sälja smink. Och jag sväljer det med hull o hår. För hur pigg o glad känner man sig med flottigt hår och fullständigt omejkad? Och hur svårt är det egentligen att chop chop chop, piffa till sig lite och känna sig som en helt annan människa.
Igår var vi med om en föga trevlig händelse på parkeringen utanför Coop. Vi kom ut från Barnens Hus och möttes av en hysteriskt skrikande kvinna. Hon skrek åt en karl att han skulle låta bli henne, att han hade misshandlat henne förut och att han inte skulle komma nära henne. Han i sin tur var stor som ett hus och skrek tillbaka att hon borde åka till psyket och lägga in sig. "Ja, du brukar ju säga det" skrek hon. Det mest tragiska i kråksången var deras två små barn (skulle gissa att den äldsta var runt 7-8 år) som satt i bilen och grät. Det slutade med att han tog barnen och åkte därifrån och förklarade att de inte kunde vara hos mamma för hon mådde inte bra. Det värmde hjärtat lite grann att se att så många människor runt omkring vågade lägga sig i och försöka lugna ner mannen (som trots allt verkade vara den mindre ovettiga av de båda). Personligen hade jag inte gärna gått emot honom, han var ju åtminstone dubbelt så stor som jag och dessutom arg...
Det var länge sen jag hade en sång här på bloggen, men den här har jag haft på hjärnan idag. Ladies and gentlemen, let me introduce Dolly Parton.
Oh, sometimes I go walking through fields where we walked
Long ago in the sweet used to be
And the flowers still grow, but they don't smell as sweet
As they did when you picked them for me
And when I think of you and the love we once knew
How I wish we could go back in time
Do you ever think back on old memories like that
Or do I ever cross your mind
Do you ever wake up lonely in the middle of the night
Because you miss me, do you darling
Oh, and do your memories ever take
You back into another place in time
And do you ever miss the feelings
And the love we shared when you were with me, tell me darling
I just wonder, do I ever cross your mind
Oh, how often I wish that again I could kiss
Your sweet lips like I did long ago
And how often I long for those two loving arms
That once held me so gentle and close
And when I think of you and the love we once knew
How I wish we could go back in time
Do you ever think back on old memories like that
Or do I ever cross your mind
Do you ever wake up lonely in the middle of the night
Because you miss me, do you darling
Oh, and do your memories ever take
You back into another place in time
And do you ever miss the feelings
And the love we shared when you were with me, tell me darling
I just wonder, do I ever cross your mind
No comments:
Post a Comment