Åh, det gör liksom ont i hjärtat. En klump i magen varje sommar när NJ kommer hem en sväng (om det nu är hem när man har blivit medborgare i ett annat land?). Jag bär på en hemlig dröm att hon bara är borta provisoriskt, men varje sista gång vi ses så blir det så påtagligt att hon försvinner igen. Med en känslomässig berg- och dalbana på jobbet den här veckan så var det extra sentimentalt att luncha ihop idag och tårarna var inte långt bort när jag gick tillbaka till kontoret.
Totalt dränerad efter de senaste fyra dagarna, glad att det är fredag imorgon! Hjärnan går på högvarv hela tiden, svårt att lämna vissa jobbrelaterade saker när jag går hem. Inte särskild tyngd av arbetsmängden, men vissa människoöden etsar sig liksom fast. Sen sover barnen dåligt.. Vaknade häromnatten av att E låg i sitt rum och ropade till S att vara tyst, när han var ledsen i sitt rum. Galenpannor. Sov istället! Fascinerande att jag kom mig ut för att springa igår, men hittade aldrig riktigt flytet och hade dessutom tunnelseende. De planerade 12 blev 7 km. Nytt försök till helgen. Avbokat en resa till en kompis stuga i skärgården, orkar inte just nu. Så har jag nog aldrig riktigt känt förut. Behöver en vilohelg, såhär två veckor efter semestern...
Men först sova och klara fredagsbiffen.
1 comment:
❤
Post a Comment