Så där ja, ytterligare en helg på jobbet nästan avklarad, med allt vad det innebär i form av god mat, fotboll, pajbak och filmtittande. Killarna är i säng, dokumentationen färdig och egentligen sitter jag mest bara av tiden den här sista timmen, för att det erfarenhetsmässigt har visat sig att det är då det händer grejer OM det händer grejer. Iaf om det händer efter läggdags. Vilket det aldrig har gjort sen jag började här. Däremot var det slagsmål på en annan avdelning igår, så jag fick springa på mitt första icke-falsklarm på två år. Inte för att jag gjorde så mycket för att hjälpa till, kollegorna på plats hade situationen under rätt bra kontroll så jag och ett par andra kollegor stod mest bara och såg dumma ut... :) Men rätt så stolt är jag att jag var först på plats, shit vilken fart man får i benen när larmet går! Det är så att man skulle ta med sig ett larm till Tjejmilen nästa år... :)
E är hemma med pappa, farbror och kusin vitamin i helgen. I morse ramlade hon från soffan och slog huvudet i bordskanten, men eftersom jag inte har hört nåt från A under dagen så förutsätter jag att hon mår bra och att ingen har åkt till sjukhuset. 14 timmar sov hon i natt, det lilla miraklet. Detta efter att ha vaknat senast 7 i princip varenda dag tidigare i veckan, oavsett om hon somnat nio eller halv tolv på kvällen.
För övrigt borde jag passa på att svara på lite mail nu när jag har tid över, om jag kan formulera ihop nåt bra. Det är ju trist när det man försöker säga inte går fram, då är det rätt ovärt att lägga tid på att ens skriva mail, men jag gör ett försök ändå. Peace!
1 comment:
Själv har jag aldrig varit i så god form som när jag jobbade på anstalten, då man sprang på larm i kilometerlånga korridorer var och varannan dag. Kanske borde göra ett kort inhopp på anstalt igen, som ett led i mitt nya liv. ;-) Tack för hjälpen med länken!
Post a Comment