I gotta do what I gotta do...

"tack för att du bryr dig... men... bryr du dig verkligen om mig, skulle du stötta mig i mitt beslut och finnas där..."

Fick ovanstående mail från en vän idag. Efter att jag skickade ett mail igår och sa vad jag EGENTLIGEN tycker, istället för att bara tycka synd om och hålla med. Det funkar inte så. Nu känner jag tyvärr ett behov av att FÖRSVARA mig för att jag uttryckte mitt hjärtas mening och inte ville att min vän skulle begå sitt livs misstag. Ska man säga en sån sak måste man ju göra det innnan det är försent. Jag vet inte hur jag hade förväntat mig att det skulle landa, men jag va tvungen att säga det. Har som tänkt på det i ett halvår nu... :/

Jag undrar om Hon tolkade det som att jag sa upp kontakten nu, eftersom jag tydligen inte "stöttar Henne i Hennes beslut"... Att vi har glidit isär har ingenting med det här att göra, det hade börjat långt innan.

Oavsett antingen eller inte så tänker jag inte försvara mig idag, jag är alldeles för trött och osammanhängande för att göra nåt vettigt av det. Jag hoppas Hon förstår att jag inte är ute efter att vara elak...