Efter fredagens helruttna genomklappning var jag revanschsugen i morse (dvs när jag vaknade vid 10-snåret). Sagt och gjort, gav mig ut en sväng tidig eftermiddag och plockade ihop 16 kilometer. Första halvan gick bra i ett skönt tempo, andra halvan var mer plågsam och jag gick en del här och var samt tog en stretchpaus för att motverka lite kramp. Mitt pannben är det inte mycket bevänt med, kan man reklamera det någonstans? Eller lämna in på service åtminstone? Snittade 6.08, vilket ju inte är någon drömtid men räcker till 2.10 i en Halvmara... Den stora frågan är dock hur jag ska överleva den sista halvmilen?
52 lediga dagar är till ända, imorgon går jag tillbaka till verkligheten igen. Ska bli skönt att få lite struktur på tillvaron igen, fast jag skulle ju inte ha något emot att slippa kliva upp 6.30. Men nu är det som det är och med ett barn som börjar första klass på onsdag så spelar det ju egentligen ingen roll vilken tid jag börjar på morgonen, för hon måste ju ändå vara i skolan till strax efter 8. Tiden flyger verkligen iväg! Tänk att det är dags för den här lilla räkan att börja skolan "på riktigt"...
(Den här bilden är från dagen innan hon började förskolan, vilket hon gjorde för sex år sedan på tisdag)
1 comment:
Mojjes bästa E!!!!!
Post a Comment