lördag

För den nyfikne kan jag meddela att farmor mår något bättre, men helt bra får vi väl se om det blir igen. Jag vill inte hänga ut hennes sjukvårdsjournal till allmän beskådan, men en del verkar otydligt även för läkarna. Det kanske finns nåt och om det finns så går det inte att åtgärda. Och om det inte finns så finns det åtminstone andra saker som vi till viss del redan visste och överlag är ju en 92-årig kropp ofta ganska skruttig.

2020 verkar ju inte bli någonting av det vi hade tänkt oss och jag förbereder mig på att det inte blir nån halvmara i höst, men försöker ändå träna för en. Det går sådär... Har varit oerhört trött på sistone, fullt med parallellprocesser som kräver energi på jobbet. Därtill (eller på grund därav) sover jag dåligt och det är ju sällan en bra kombo när man vill vara pigg. Får till en del pass, men inte alla jag vill. Hade tänkt ge mig på en mil denna veckan, efter att ha kapat ganska många sekunder på 5-7 km de senaste två veckorna. Återstår att se hur jag mår imorgon. (Förutom att jag är väldigt, väldigt trött så mår jag fysiskt bra). Minns inte när jag sprang en mil senast, men det var inte förra året iaf. Kan ha varit 2018, i bästa fall, men kanske till o med hösten 2017. Nervös är jag hur som helst, kommer det gå?

Med det sagt har jag inte så mycket mer på hjärtat, inte som passar sig här åtminstone. Ser fram emot att vissa ska tillfriskna så att jag får ventilera över en utlovad middag snart < 3