I en varm solstol vid havet är jag som allra lyckligast. Det är något magiskt med ljudet av vågorna, kraften i vattnet och känslan av att vara så minimalt liten. När solen har gått ner och allt är kolmörkt runt omkring sitter jag lika gärna kvar och fortsätter lyssna när vågorna drar in mot klipporna. Salta stänk och djupa tankar trivs bra ihop.
Gran Canaria levererade, bortsett från att de första dagarna var lite väl mulna för min smak. Det hindrade dock ingen från att bada och ha det bra. Så evinnerligt skönt att inte behöva tänka på matlagning eller disk. Städning tänker jag ju knappt på i vanliga fall heller (men med den skillnaden att nu blev det ändå rent på rummet).
All Inclusive är på gott och ont, men funkar bra med barn. Alltid något på buffén som tilltalar dem att äta, även om det bara är chicken nuggets och pizza hela veckan. Roligare alternativ för oss vuxna, tack och lov. Melllis och glass finns att tillgå utan att man behöver tänka eller fixa. Sista middagen blev dock på en tapas-restaurang vid havet, väldigt mysigt. I övrigt var ju resan exakt vad man ,kunde förvänta sig; svenska småbarnsfamiljer överallt, Bamse (fast barnen vägrade barnklubbarna), kvällsshower och bad. Gjorde ett par utflykter också, åkte ubåt en dag och besökte en djurpark en dag. Hotellet låg precis vid kusten och bjöd på både havsbad och pool. Klapperstensstranden var kanske inte världens mest inbjudande, men vattnet var varmt och när man väl kom i så var det mjuk sandbotten och långgrunt.
Resan var en överraskning för barnen, så vi hade sagt innan att vi skulle till Mojje & Morfar. De blev lite besvikna när vi avslöjade att det inte var så, men sen ville de å andra sidan flytta till GC på heltid. "Jag vill aldrig åka hem!" upprepades mer än en gång under veckan, vilket väl är att anse som ett gott betyg. E blev tryggare i sin simning och S gick från landkrabba till att aldrig vilja sluta hoppa från kanten.
Poolen var definitivt inte så här folktom till vardags.
We all live in a yellow submarine!
Fem minuter efter den här bilden sov alla utom jag. Kul sällskap...
Den här utsikten skulle jag kunna leva med att ha på vägen till frukosten varje dag, hela året...
Hann läsa en bok under veckan, Sista brevet från din älskade. Min recension täcks in på två ord: Läs den! Visste ju att jag hade mycket att vänta, men den var bättre än så. Fantastisk berättelse, fantastiskt språk. Hjärtvärk. Såg för övrigt La La Land på flyget. Samma hjärtvärk, fast omvänd story. Jag är ju svag för musikaler, gillar man inte dem ska man kanske låta bli att se filmen.
Hann med ett par träningspass också, tänkte passa på att springa när det mulnade på en förmiddag så jag gick och bytte om för ett kort pass innan lunchen. När jag kom ut igen hade molnen försvunnit och jag fick kämpa på i 30-gradig värme. Ni vet ju hur bra jag presterar i värme, say no more.... Såg en kille i Finisher-tröja från GC Marathon. Jag kan inte för mitt liv förstå hur någon kan springa drygt fyra mil i det klimatet.Vattengympan någon dag senare gick bättre.
Kom hem vid 23 ikväll, det tog ett tag att få barnen i säng, men nu ligger de där de ska. Fortsatt semester imorgon, sen ser vi fram emot midsommar med svägerskans familj.
No comments:
Post a Comment