Svansbett

Oavsett om man är sjuk, föräldraledig, tar ett par dagar semester eller går på utbildning så tenderar hög frånvaro på jobbet att komma tillbaka och bita sig själv i svansen till slut. Allra helst om man kombinerar flera av de ovanstående under en längre period. Min enda dag på jobbet den här veckan blev både intensiv och lång, 10 timmars effektivt arbete för att få undan Veckans Viktigaste. Skönt att den är över nu. (Eller över och över. Det sista jobbet tog jag med mig hem, för att åtminstone hinna träffa barnen någon timme innan läggdags).

Jaha och träningen då, kanske någon undrar. Eller ingen. Jag tänker skriva i vilket fall. Intervallträning igår, 4x800 + 4x400. Jag sprang i ett flåsigt tempo runt 5 min/km (+/- några sekunder) på 800-intervallerna, tappade lite på den sista. Fyrhundringarna direkt efter var tuffa. De första två kom jag "bara" ner runt 4.45, vilket kanske inte är så "bara" egentligen med tanke på vad jag presterar på milen, men det kändes så efter att inte ha sprungit så mycket långsammare på dubbla sträckan precis innan. På sista två var det en av gruppledarna som förbarmade sig över mig och sprang precis bredvid för att hjälpa mig få upp tempot och stegfrekvensen lite, så de intervallerna gick på 1.52 resp. 1.45. Jag som brukar vara nöjd om jag bara klarar mig under två minuter på 400 meter... (Tempomässigt motsvarar det sistnämnda 4.23 per kilometer. Jag skulle dock aldrig orka hålla tempot i en hel kilometer). Låg utslagen i gräset efteråt och trodde nästan min sista stund var kommen, men efter att ha andats några minuter orkade jag jogga drygt två km tillbaka till Studenternas också.

Jag har säkert nämnt det förut, men jag märker verkligen resultat av träningen just nu - och det i sig är så motiverande! Jag vet att det kommer bakslag då och då och att jag blir besviken varje gång, men just nu känner jag mig on a roll och kan inte riktigt plocka ner mig själv från min piedestal. Även om det finns många som springer snabbare och längre (även i kombination) än jag själv, så är jag på väg mot mitt bästa jag just nu.

I övrigt har jag haft en trevlig spelkväll med maken och Settlers. Nu är klockan långt över 22, så på återhörande hörrni!