En vit månad

Jag gick in i november med intentionen att göra den "fri från uppenbara onyttigheter" fram till just den här helgen, första advent. Jag har ätit både bröd och pasta, men undvikit fika- och godiskategorin. Det har gått långt över förväntan och jag har på slutet inte ens varit sugen på vare sig fika, godis eller chips (som annars är min största svaghet). Inför första advent insåg jag dock att lussebullarna inte skulle vara värda att motstå och när jag ändå var i farten tillät jag mig själv att äta smågodis i helgen också. Har fikat i mängder sedan fredag - men inser nu på söndagskvällen att det faktiskt inte är så himla värt när man väl en gång vant sig av med sockret. Från imorgon kör jag (relativt) cleant igen, fram till jul. Jag kommer gå ut och äta typ fyra gånger innan dess och det får väl vara så (jag vet inte riktigt hur det blev, men två julbord med jobbet, en terminsavslutande tjejmiddag och så restaurangmiddag med väl valda delar av familjen efter Nötknäpparen nästa helg...) Man måste ju faktiskt inte föräta sig på just efterrätter bara för att man går ut.

Förutom att baka lussebullar i två omgångar (en på jobbet och en hemma) så har jag även adventspyntat i två omgångar (en på jobbet och en hemma...). Hittar varken den gamla ljusstaken eller siffrorna som man trycker in i ljusen, så nåt adventsljus har vi inte hunnit tända än. Ska åtgärda saken till nästa helg. Fick finbesök av svägerskan med familj på eftermiddagen idag, mysigt att äta lite mat och hänga lite ihop < 3 Börjat köpa julklappar också, och varsin kalender till barnen. I år satsade vi stort, de får Lego resp. Brio. Hade ändå funderat på att köpa just Lego resp. tågbana till dem i julklapp, men nu kan vi hoppa över det.

Nu har barnen somnat, så nu kanske vi hinner kolla en film innan det är sovdags.

Nära döden

Har haft två nära döden-upplevelser idag. Den första var en bil som kom från ingenstans i en korsning, där jag var på huvudled och höll hastigheten. Plötsligt var där en volvo-kombi framför mig som skulle tvärsöver. Skitläskigt! Jag tror att det finns två typer av människor i kris, de rationella och de icke-rationella. Jag har alltid trott att jag skulle kunna hålla huvudet ganska kallt o inte bli så känslomässig. Att första tanken var "Shit, jag har inte råd med ny bil!" kändes ju kanske ändå inte jätterationellt... Svängde in på en busshållplats och hyperventilerade i flera minuter efteråt.

Den andra upplevelsen var ett långpass med fartökningar. 11.6 km blev det, med 3 st fartökningar à ca 500 m. Första passet längre än milen i år! Sjukt trött i kroppen nu, men på ett skönt sätt. Imorrn heldag självskydd, får se hur det går...

4-2 till Modo mot Djurgården ikväll, nu kan jag sova gott.

Helgen som inte blev som jag tänkte

Efter tre vändor till gymmet (en var för mig o barnen) och en sväng till mamma o pappa igår, följt av en natt där S sparkade mig o drog i mitt täcke så vaknade jag inte på mitt piggaste humör idag. Barnen var tyvärr inte heller på sitt soligaste humör. Lägg lite storhandling på det så går den här dagen inte till historien som en av de bästa vi haft tillsammans. E försökte framåt kvällen förklara för S varför jag hade ont i huvudet och berättade att han hade sparkat mig på natten så inte jag kunde sova. "Men du sparkade också mamma i morse!" kontrade han. "Ja men det var för att jag var arg" svarade den fullständigt ouppfostrade sexåringen helt ärligt, som att det skulle vara bättre. (Nu var det inte fullt så allvarligt som det kan låta, att hon sparkade mig, det var mer att jag kom i vägen när hon viftade runt med benen i affekt på golvet, men lite känslokontroll skulle inte skada).

Den här helgen var uppenbart inte avsedd för jobb; tog fram pappersdokumentationen och började gå igenom, tänkte jag kunde passa på att uppgradera Windows under tiden. Hur lång tid kan det ta liksom? Tydligen betydligt längre än att gå igenom mina papper, för efter 45 minuters pappersexercis fick jag vänta i 45 till på att datorn skulle bli klar. När den äntligen var det så hade jag glömt att lägga över rätt fil på USB-minnet, så dokumentet jag skulle skriva i är kvar på jobbet. Bara att sitta kvar nån kväll till veckan istället.

Nöjd med att jag fick till fyra träningspass den här veckan, även om hälften av dem bara var 30-minuters core-pass (cxworx). Till veckan ska jag kombinera cx med spinning. Min "vita månad" (dvs utan uppenbara onyttigheter som kakor o chips mm) har gått långt över förväntan, vilket dock inte syns på vågen tyvärr. Efter tre veckor borde man ju annars kunna ana en viss nedgång. Å andra sidan litar jag inte på just den vågen längre; det kan diffa upp till 2 kg från en minut till en annan! Känner mig hur som helst mindre svullen och kanske sitter byxorna lite lösare? Från första advent fram till nyår är det fritt fram i måttliga mängder med fika osv, men jag trivs rätt bra med mitt nuvarande liv och tänker starta om det i januari. Jag är lite av en allt eller inget-person, så lördagsgodis funkar tyvärr inte för mig.

På tisdag vankas långpass med fartökningar, i grupp. Valfritt antal varv på en 3 km-slinga, men siktet mellan 60-90 minuter. Jag tänker mig 4 varv, om kroppen håller ihop. Länge sen jag sprang så långt, har varit väldigt mycket under milen i höst. Blir spännande att se hur det går. Men först blir det måndag med BodyPump. Den här veckan tror jag att jag har hittat nån sorts upplägg för vårterminen, under förutsättning att klasserna jag tänker mig finns på rimliga tider. Jag tänkte kombinera två löppass i veckan med två styrkepass, antingen BodyPump eller cx (helst då i kombination med nån form av konditionsträning efter, spinning eller ett löppass). Har fortfarande inte definierat målen, men jag ska sätta mig med det framöver tänkte jag. Om jag lägger ut dem för allmänheten här så blir det kanske lättare att hålla dem också?

Sen funderar jag lite över vad som ska bli nästa projekt att ta tag i här hemma, nu när de mest akuta är avklarade? Köket vill jag göra om så småningom, men det är lite i dyraste laget just nu. Kanske skulle börja kika på nytt golv till klädkammaren? Skönt att ingenting är akut och att vi kan ta det lite som det kommer när andan faller på framöver, men jag saknar ändå känslan av att ha något på gång...

Dagarna dom går och går, efter varandra, måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag

Nämen vad säger ni, ska vi dra täcket över huvudet och låtsas att den här senaste veckan faktiskt är precis så overklig som den har känts?

Fredag kväll efter en lång och intensiv vecka, både på jobbet och privat. Utöver att jag bjöd Allergiska Chefen på hasselnötter så blev dagen idag inte alls som tänkt i övrigt heller, som det ju kan bli när man hanterar olika psykiska/psykiatriska tillstånd. Då får man vara flexibel och kanske ta med sig lite fix hem istället, när uppmärksamheten under dagen behövs på andra håll än vid skrivbordet. Men i sann Lotto-anda har jag ju hela helgen på mig... Nej det har jag inte, för A jobbar och barnen behöver sitt, men när de somnar imorgon hinner jag nog skriva klart den där riskbedömningen som ska in nästa vecka. Så kan det gå. Ägnade en stund på förmiddagen idag åt att rodda, då folk vill skicka mig på olika utbildningar samtidigt. Styrde om så att jag kunde gå den avslutande dagen av Redan Påbörjad Kurs i februari istället och Påbörja Annan Kurs på krockande datum i december. Sen kollade jag i kalendern och insåg att jag redan har Tredje Kurs (som jag har sjukt höga förväntningar på) inbokad på samma datum i februari. Men det får jag rodda med efter jul.

Och helt plötsligt så har två tredjedelar av november passerat, utan minsta lilla spår av sedvanlig depression. I vanliga fall tar jag dubbel dos D-vitamin så här års, men höstvädret har ju varit fantastiskt hjälpsamt just i år. Jag känner mig liksom i grunden lycklig, inte bara en frånvaro av direkt depression. Och i december brukar det vända, när ljusstakar och stjärnor kommer fram i fönstren. Sen om nån månad går vi ju mot ljusare tider igen!

Den ordinarie bristen på relevant innehåll

När man inte har tränat alls på tre veckor (pga envis förkylning) så KAN man börja med BodyPump och backintervaller dagarna efter varann. Det är dock inte att rekommendera. Jag skulle nog inte rekommendera att börja ens med "bara" backintervallpass, för det är inte så bara som det kan låta. Målet var tre långa och tre korta, men jag pallade bara två av varje. Hade det inte varit för gruppträningen hade jag hellre nöjt mig med att springa fem km i makligt tempo idag, men nu blev det ca 7 km i åtminstone bitvis lite mer obekvämt tempo. Passet var hur som roligt och jag skulle kunna tänka mig att testa samma upplägg igen vid ett senare tillfälle, när jag inte har haft en ofrivillig treveckorspaus.

Nånting som jag däremot gärna rekommenderar, det är det här raw food brownie-receptet från Green kitchen stories! Jag är inte typen som hakar på mattrend efter mattrend; GI, LCHF, 5:2, raw food, paleo - alla de där får klara sig utan mig. Men jag fick tips om ett annat recept från den här sidan och hittade detta med. Bakade i helgen och till och med min annars rätt kräsna make gillade dem. Bjöd en skeptisk kollega också idag och även hon blev förtjust. Barnen har inte hunnit testa än, men jag har en känsla av att de kan gå hem åtminstone hos E. S brukar knappt gilla vanliga mjuka kakor eller bullar, så där är jag mer tveksam. Jag hade inga tepåsar hemma, men mortlade ca en matsked teblad istället och det gick bra. Nästa gång kan jag tänka mig att jag kanske dubblar den mängden. Sen valde jag chiafrön, för att det var vad jag hade hemma. Vad gäller dadlarna (det är alltså inte 5 dl dejter man ska ha i) så tog jag vanliga, då jag tyckte medjool var lite i dyraste laget när jag inte visste om det skulle bli gott alls. Men det gick jättebra det med! Jag kan mycket väl tänka mig att dessa får komplettera allt sött till jul i år.

Fundamentalism

Jag har, av olika anledningar, funderat mycket över fundamentalism och extremism det senaste året. Senast igår kväll satt jag och försökte förstå skillnaden. Det slutade med att jag somnade i datorn (inte för att det var tråkigt, utan för att jag var sliten efter en mentalt påfrestande vecka). Vaknade efter 12 timmar till nyheterna om Paris och det kändes så ironiskt på något vis.

Det är inte helt enkelt att hitta definitioner som tydliggör skillnaden mellan fundamentalism och extremism, men flera källor är överens om att begreppen ofta blandas samman. Idag nöjer jag mig i sann wikipedia-anda med att definiera en fundamentalist som någon som återvänder till vad man upplever som den grundläggande, ursprungliga läran och tar avstånd från kompromisser av olika slag. Jag tolkar det som en väldigt konservativ syn.

Jag har funderat fram och tillbaka på hur laddat ordet fundamentalist är. Som det används till vardags får det ofta en väldigt negativ klang. Utifrån mitt ursprung (kontextuellt, inte geografiskt) kan jag dock ändå nånstans kan förstå fenomenet. Jag är rätt liberal och har många gånger svårt att få ihop delar av Bibeln och resten av livet, som typ alla människors lika värde så länge du är människa på rätt sätt, men nåde den som föds homosexuell... Jag väljer att tro att den moderna utvecklingen i samhället och forskning av olika slag ger oss kunskap som inte fanns då och att man inte kan lyfta allt ur ett sammanhang in i ett annat. Men oavsett mitt subjektiva tyckande - den religiösa övertygelsen bygger ju i grund och botten på ett val att tro på något större, något vi inte kan förstå. Utifrån det så blir texterna och upplevelserna något helt annat än för den utomstående. Är man övertygad om A) att Gud finns och är just gudomlig och B) att Bibeln är Guds ord - ja då blir det ju kanske mer naturligt att inte kompromissa med det. Jag kan tycka att det är okej, så länge det inte går ut över någon annan. Det är nog här någonstans som extremismen kommer in, och den är för mig mycket mer negativt laddad.

Jag förkastar händelserna i Paris, jag förkastar alla typer av våldsdåd i religionens namn, eller för den delen i något annat namn. (De kristna korstågen på 1200-talet var inte bättre). Jag vet inte hur vi ska bekämpa terrorismen, vi kommer aldrig helt kunna skydda oss mot psykisk ohälsa och ja, jag är livrädd att något ska hända min familj. Men samtidigt så evinnerligt tacksam över förmånen att få bo i ett land med relativt hög såväl materiell som fysisk och psykisk trygghet och att därtill med all enkelhet kunna ta mig runt i världen lite som jag vill. Det är ett privilegium som jag inte förstår att vi inte vill dela med oss av.

Vi förfasar oss över Paris idag. Vi märker knappt vad som hände i Beirut bara någon dag innan. Och vi förvägrar de människor som lever i detta dagligen att få ta del av vad vi har att erbjuda. Vad krävs för att vi ska förstå?

Jag skulle kunna fortsätta inlägget med att skriva om hur Sverige har möjligheter och resurser att hjälpa, men behöver en bättre integrationspolitik. Men jag orkar inte ikväll. Imorgon kommer bloggen med största sannolikhet återgå till den ordinarie bristen på relevant innehåll.

Bron

Det krävs en del av en film eller serie för att jag ska sitta helt ensam utan telefonen samtidigt som jag kollar. I grund o botten handlar det mer om mig än om det jag kollar på. Men den här Bron - jag är helt såld! Har knarkat sju stycken timslånga avsnitt de senaste tre kvällarna, helt utan Facebook eller Candy crush. I love it!

Och I love vårt nya vardagsrum! För första ggn sen vi flyttade in i januari väljer jag att krypa ner i soffan med datorn istället för i sängen. Trivs så himla bra med nya tapeterna o fräsch soffa!

Efter emotionell urladdning sent igår sov jag dåligt o vaknade dessutom tidigt. Somnade således i soffan medan vab-barnet kollade på tv på förmiddagen och nu kan jag inte sova. Imorgon är det slut på vab och därtill Least favourite day of the week. Kanske blir lite lättare när det bara blir tvådagarsvecka? Cafékväll på skolan, det ser jag fram emot! Missade tyvärr middagen på förskolan igår, kunde inte gärna släpa dit en unge som spytt dagen innan.

Nu laddar vi för full fart mot helg. Vad har ni för planer, mer än att börja Netflixa Bron på min rekommendation? :-)

Vab

Jag hann vara på jobbet en halvtimme i morse, innan A ringde och berättade att S hade spytt. Eftersom A skulle gå på första av tre jobbnätter nu ikväll så kom vi fram till att det var enklare för mig att åka hem och vabba, eftersom jag inte behöver ersättas med vikarie. "Det kanske är lika bra eftersom du inte sjukskriver dig själv som du borde" tyckte kollegan och praktikanten. 8.46 satt jag i bilen igen, efter att ha hunnit göra ingenting på morgonen. Kom hem till en liten ynklig rackare som endast med nöd och näppe orkade sitta upp. Efter att ha kastat upp fjärde gången somnade han. Jag passade på att rensa vattenlåset i badrummet och laddade därefter för en kopp kaffe och ett avsnitt av Bron. Just då vaknade lillprinsen och var inte så ynklig längre, så det blev varken kaffe eller nån bro. Fick titta på Blixten McQueen igen istället... Jag är så redo att spy på den filmen! Efter ett varv med den tyckte jag det var min tur att välja film. "Ja mamma, du kan få välja den igen!" < 3 Mamman valde Djungelboken istället, men den var inte intressant så då blev det ingen mer film. Det blev full fart framåt istället, ända tills det var dags att hämta syrran.

Kvällen har väl inte varit jättelugn, efter tuppluren på förmiddan. Nu har jag dock äntligen landat i soffan och ska se mitt avsnitt. Nån mer som har sett Bron? Jag är bara inne på andra avsnittet av första säsongen, men jag gillar Saga Norén än så länge, så skönt autistisk karaktär. Och handlingen har stor potential känns det som så här i inledningsskedet.

Mot nya mål

Om 2015 var (är) året när jag tränar för att må bra, så ska 2016 bli året när jag tränar för att utvecklas. Har inte satt några specifika mål än, men jag tänker att jag ska bli starkare, snabbare, smalare, uthålligare. Vilket ju inte är så svårt med tanke på vart jag befinner mig idag. Och inte heller omöjligt, eftersom jag vet att jag sprungit både längre och snabbare (även i kombination) förut.

Har just bokat hotellrum för en tjejhelg i Sthlm. Jag o E < 3 Det blir Nötknäpparen och restaurang med lite annat sällskap, sen övernattning och lördagsmys för bara oss. Ser verkligen fram emot det! Jag gillar att hon börjar bli stor nog att uppskatta såna saker också.

Vaknade med huvudvärk för ett par timmar sen och har fortfarande inte tagit mig ordentligt ur sängen. (Har haft fullt upp med att blogga och boka hotell som ni hör). Nu skriker magen efter frukost. Önskar er alla en skön söndag!

Vårt nya vardagsrum

Svårt att ta bilder som gör rättvisa åt rummet, men så här blev det på ett ungefär iaf. Ni är välkomna hit för närmare inspektion, bara att höra av sig och bestämma ett datum som passar alla parter.

Tidsfördriv

Och så gick veckan igen. Sitter i kö till biltvätten, därefter till Ica för lite lördagsgodis o sen apoteket för allmän påfyllning av diverse lager. Alvedon, linsvätska, mascara, torrspray... Totalt sett en manöver för att slippa tänka på vardagsrummet som ska möbleras idag. Mycket nöjd med tapeterna, listerna kan vi prata om en annan dag. Men de sitter där iaf. Ska byta soffklädsel o sen är det som ett helt nytt rum tänker jag.

Veckan som gick var tuff, av fysiska hälsoskäl. Hade svårt att motivera en sjukskrivning eftersom jag var ledig förra veckan. Men jag lever än, hoppas på en vilsam dag imorgon. Kommer med bilder på vardagsrummet också när vi är klara!

Fick goda nyheter av en vän på eftermiddagen

Tapeter

Jag hade kanske önskat att det inte skulle se ut så här fortfarande, 7 timmar innan målaren förväntas komma. Men jag får inte ner eländet o vet inte vad jag ska göra. Antar att det blir till att köpa mer spackel än beräknat istället. Om inte målaren går omkring med en ångmaskin under armen o kan ta ner resten enklare än jag kunde? Bra gick det inte iaf. Det tar emot att ge upp, men jag måste ju sova nån gång emellanåt också. Ska bara röja upp resterna från golvet först.

Nån kanske undrar varför inte A hjälper till. Det är för att han har jobbat i helgen och nu ligger nerbäddad med årets man cold.

Söndag

Har haft en förkylning som legat latent o väntat i flera veckor. Nu har den brutit ut. Det var inte särskilt otippat eftersom de tenderar göra det när man är ledig o tar det lugnt. Men näst sista dan på semestern känns som dålig timing. Hade passat bättre i början av veckan så jag hade kunnat krya på mig igen. Nåväl, lite halsont har väl ingen (?) dött av. Har jag inte för hög feber så tar jag mig nog igenom jobbet levande på nässpray o halstabletter imorrn. Träningen på tisdag hänger däremot löst, vilket känns jättetråkigt. Hade sett fram emot intervaller runt slottet o styrka däremellan.

Nu har jag rivit klart tapeter för idag. Sista våderna o lite finputs hoppas jag få till imorgon, när vi är två stycken hemma. Nu sova.